Knappt godkänt – och kniven på strupen från start

Det var inte så där väldigt långt ifrån en mardrömsstart på jobbet för Peter Gerhardsson. Men en totalt oglamourös trepoängare ger ändå viss arbetsro för ett lag som har väldigt mycket kvar att bevisa. Och som absolut inte kan ta en Vm-plats för given.

Det brukar ju vara ganska odramatiskt när Sverige kvalar till mästerskap. Vägen till gruppseger brukar vara rak och utan gropar, och kvalmatcherna har mer känts som träningsmatcher inför själva mästerskapen. Den här gången är det annorlunda. För utöver arrangerande Frankrike är det bara åtta europeiska lag som får plats i VM. Det betyder att de sju gruppettorna går vidare – och sedan får tvåorna slåss om en enda kvarvarande plats.

MED ANDRA ORD: Vinner man inte gruppen så är man ute på riktigt tunn is. Normalt sett brukar inte detta vara något större problem för Sverige, men den här gången är man i samma grupp som Danmark, Em-finalisten med superstjärnan Pernille Harder som offensiv anförare. Det förändrar allt, och efter EM går det inte att påstå att Sverige – som rasat från femte till elfte plats på världsrankingen sedan början av 2105 – är favorit till att vinna gruppen.

Hårda bud, alltså. Och det var det i går också. Regnet öste ner i Varazdin och skapade en tung, blöt, tovig, gropig plan när Peter Gerhardsson ledde landslaget för första gången. Inte optimala förutsättningar för att sätta ett nytt spelsystem, alltså, och det märktes. Det var ingen bra match alls.

Sverige, som startade med klassiskt gerhardssonska 4–3–3, inledde frejdigt men fastnade ganska snart i ett bolltrillande som varken var vägvinnande eller skapade chanser. Det dröjde till den andra halvleken innan första skottet mot mål kom och det är såklart underkänt mot ett lag som är rankat 53:a i världen.

Marija Banusic, som ju hamnade i konflikt med förra landslagsledningen, gavs förtroendet från start. Hon placerades centralt på mittfältet, framför Caroline Seger och Kosovare Asllani, och med uppgiften att stå för kreativitet, framspelningar och avslut. Och visst finns det potential i Banusic tekniska fötter, men i går fick hon inte ut särskilt mycket. Passningarna ville inte fram, vändningarna stoppades av markeringssäkra kroatiskor.

OCH DET VAR inte bara Banusic som hade problem. Fridolina Rolfö, i en högerytter-roll, var inte alls så delaktig och påhittig som vi sett henne tidigare. Det såg överlag lite för segt och otydligt ut för att man ska kunna ge Gerhardssons debut mer än knappt godkänt – och Kroatien var faktiskt nära att kvittera med tio minuter kvar av matchen.

Men som sagt: Planen var en leråker och det här var allra första testet. Intentionen är uppenbarligen att ha mer boll än tidigare och att kunna leverera ett mer varierat anfallsspel. Det ska bli intressant att följa fortsättningen. Kom bara ihåg: Det här kvalet är ingen formalitet. Det är kniven på strupen från start.