”Pengarna får inte försvinna ner i något hål”

27 miljoner kronor – för den summan föreslås Trollhättan och Vänersborg kunna minska skolklyftorna. Men än så länge är det oklart om kommunerna får del av pengakakan.

– Satsningen på en jämlik kunskapsskola låter jättebra, men jag saknar beslut om professionsprogram. För vi måste kunna bemanna upp också, få fler att vilja bli lärare och få fler att stanna kvar inom yrket. Lärarbristen är stor redan i dag, uppger Jenny Andersson, Lärarförbundets ordförande i Trollhättan, efter att ha hört Emma Nohréns dragning om höstbudgetens skolinvestering.

För Trollhättans del kan närmare 17 miljoner kronor komma att satsas på resurser till jämlik kunskapsskola och barn och ungas hälsa. Om kommunen söker och godkänns efter de kriterier som gäller.

SYFTET ÄR ATT ge alla elever möjlighet att nå kunskapsmålen, oavsett vad de har för bakgrund eller behov. Och elever på skolor i socioekonomiskt utsatta områden ska prioriteras, enligt regeringen.

Henrik Månsby, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Vänersborg, hoppas att kommunen kan få sin beskärda del för att minska skolklyftorna. Av regeringen preliminärt satt till 10,1 miljoner kronor.

– Med 350 nyanlända ungdomar finns behov för en skola till, men de eleverna har nu pressats in i den ordinarie verksamheten. Vi behöver resurser i form av både fler anställda och lokaler. Och det är långsiktiga åtgärder som krävs, för skolorna är inte likvärdiga i dag.

JENNY ANDERSSONS ORO ligger i att redan ansträngda lärare ska få det ännu tuffare, om inga insatser sätts in för att rekrytera nya lärare och vidareutbilda de som redan är i systemet. Regeringens mål att möjliggöra för fler ämnesutbildade att söka sig till läraryrket, tror hon inte räcker. Ambitionen kunde vara högre, anser hon.

– Jag tycker inte att det går så snabbt som jag och många fler önskar. Men jag försöker tolka det som att lärarsatsningar ska komma i nästa steg. Men det hade varit bättre om läckorna täppts till från start.

Henrik Månsby är nyfiken på om regeringen ska villkora vad pengarna ska användas till konkret. Det som nämnts hittills är bland annat att en läsa-skriva-räkna-garanti införs i förskoleklassen och lågstadiet, att skolplikten förlängs med ett år och blir tioårig då förskoleklassen blir en obligatorisk skolform och att satsningen på gymnasieskolans introduktionsprogram förlängs och förstärks.

– Jag vill tro att det kommer att följas upp vad som görs för pengarna. De får inte försvinna ner i något hål, säger Månsby.