Ekonomer kritiserar budget: ”feltajmad”

Ekonomin går urstarkt och regeringen räknar med rejält fallande arbetslöshet. Men den välsockrade budgeten är feltajmad och inriktad på fel saker, kritiserar ekonomerna. Risken ökar för större bakslag.

Svensk ekonomi går på högvarv. Regeringen spår liksom flertalet andra bedömare att Bnp-tillväxten i Sverige landar runt tre procent i år. Kommande år avtar takten, enligt regeringens bedömning. Ekonomerna ser en uppenbar risk för bakslag längre fram med att lägga en så expansiv budget när ekonomin redan på vissa håll är överhettad.

Helt feltajmad, anser Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

– Det här förstärker svängningarna i ekonomin, säger han och varnar för ökad fallhöjd när ekonomin väl tappar farten.

SEB:S prognoschef Håkan Frisén märker att det är val nästa år.

– Det är en typisk valbudget med stora satsningar på sådant som är tydligt inriktat mot valet, som höjt barnbidrag, sänkt pensionärsskatt och även att man höjer taket i sjukförsäkringen inriktar sig på en viss typ av väljare.

Håkan Frisén säger också att det finns ökade poster som de flesta är överens om, som exempelvis pengar till kommuner, polis och försvar.

– Men det finns en debatt om det är för sent i konjunkturcykeln, det hade varit bättre om det här hade kommit tidigare i konjunkturen.

EKONOMERNA SAKNAR OCKSÅ reformer som tar sikte på den allt större jobbklyftan på arbetsmarknaden, mellan inrikes och utrikes födda. Det verkar finnas en ”fortsatt beslutsförlamning i viktiga frågor”, främst då det gäller att minska trösklarna för utomeuropeiskt födda att komma in på arbetsmarknaden, enligt Frisén.

– Dessutom saknas grepp inom skatte- och bostadspolitiken, säger Håkan Frisén.

Regeringens bedömning är att arbetslösheten väntas falla kraftigt nästa år, från 6,6 procent i år till 5,9 procent nästa år, där den bedöms ligga kvar kommande år.

MEN FÅ BEDÖMARE, knappt ens regeringen, tror att målet om att ha EU:S lägsta arbetslöshet nås till 2020.

– Jag tror inte att man når EU:S lägsta arbetslöshet. Man behöver göra en annan typ av reformer för att få de som står längst i från arbetsmarknaden att komma in, säger Swedbanks chefsekonom Anna Breman.

Statliga Konjunkturinstitutet (KI) tror inte heller att nedgången i arbetslösheten blir så stor som regeringen säger. Dessutom tror KI att effekterna av åtgärderna kan dröja längre än vad regeringen tror.

– Man ska ju hitta nya lärare och en organisation för det. När vi räknar på det så är effekterna osäkra, säger KI:S prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.