Frivilliga rasar över behandlingen
AGERAR: BILDADE SKYDDSNÄT
De ideella krafter som hjälper Vänersborgs ensamkommande unga är arga, arga över Migrationsverkets åldersuppskrivningar och kommunernas agerande när de unga tvingas flytta. – Det är ovärdigt Sverige, säger Marianne Barrljung från Röda Korset i Vänersborg.
”Vi försöker hålla modet uppe hos pojkarna”
MARIANNE BARRLJUNG
Röda Korset
Vi träffas i Röda Korsets butikslokal i centrala Vänersborg. Butiken har inte öppnat än men är ändå full av folk. Merparten är här av en enda anledning – de har fått nog av hur landets kommuner och Migrationsverket behandlar Sveriges ensamkommande ungdomar.
I våras bildade de gruppen ”Skyddsnät för ensamkommande på Restad gård” som består av frivilliga från Rädda Barnen, Salemkyrkan, Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan och Röda Korset i Vänersborg. De försöker på de sätt de kan hjälpa ungdomarna med allt från att gå till vårdcentralen till att ha kontakt med Migrationsverket och andra myndigheter.
– Vi försöker hålla modet uppe hos pojkarna, ge dem hopp och tröst. Att de inte ska känna sig ensamma eller bortglömda. Men ibland känns det hopplöst, säger Marianne Barrljung.
– I SOMRAS ökade antalet pojkar som vill ha vår hjälp lavinartat. Den första februari hjälpte vi tio stycken och i dag har vi över 100 på vår lista. Vi kör så länge vi orkar men hade vi inte haft varandra så hade det aldrig gått, säger Lena Malmlöfhummerhielm.
Migrationsverkets metod att åldersbestämma unga genom tand- och knäundersökningar är de kritiska till och de upplever att myndigheten hellre fäller än friar när det kommer till att slå fast ålder på pojkarna.
– Metoderna för åldersbedömning är starkt kritiserade från specialister inom läkarkåren. Socialstyrelsens riktlinjer baseras på röntgendata från ett fåtal 17-åringar och det ska ligga till grund för åldersbestämmelserna. Det kan lika gärna vara slumpen som avgör åldern på barnet, säger Conny Andersson.
DESSUTOM MENAR SKYDDSNÄTET att många ensamkommande har fått stå tillbaka för andra grupper i asylprocessen vilket medfört att de hunnit bli 18 år innan deras asylskäl prövas. Många barn har därför inte fått sina asylskäl prövade utifrån de var just barn.
– Det är ovärdigt, omänskligt rent ut sagt. Vi skäms över hur vi behandlar dem. Många av pojkarna har bott i Sverige över två år och ännu inte fått besked om de får stanna, säger Lena Malmlöf-hummerhielm.
Åldersuppskrivningarna är något som får stora konsekvenser för pojkarna. Är de under 18 år bor de i kommunens Hvb-hem och får hjälp med skolgång och fritidssysselsättning. Den dagen de fyller 18 eller blir uppskrivna till 18 år är de inte längre kommunens ansvar utan statens och flyttas därför, i det här fallet, till asylboendet Restad Gård.
– Ena dagen får de all hjälp de behöver, andra dagen ska de klara sig själva utan vuxenstöd och ska bo tillsammans med okända vuxna i ett litet rum. Flytten sker ibland direkt utan att pojkarna får möjlighet att återvända till Hvb-hemmet, säger Marianne Barrljung.
I HÖSTENS BUDGET skjuter regeringen till ett tillfälligt kommunbidrag för att kommunerna ska kunna låta de ensamkommande bo kvar i kommunens regi under tiden de studerar – trots att de fyllt 18 år. Vänersborg får totalt tre miljoner kronor, två miljoner i december och en miljon under första kvartalet 2018. Socialnämnden i Vänersborg har tidigare beslutat att pengarna inte ska användas till det ändamålet men nu tas frågan upp igen under socialnämndens sammanträde på torsdag.
– Jag vill inte säga någonting innan vi tagit upp det i nämnden. Ärendet finns inte på dagordningen men jag är övertygad om att det kommer upp, säger Peter Trollgärde, ordförande i socialnämnden.
Även skyddsnätet försöker få Vänersborgs kommun att ändra sin inställning och låta pojkarna bo kvar under sin gymnasietid.
– Pojkarna berättar att de inte kan sova eller studera där de bor på Restad. Det är inte så lätt när man bor med flera andra i ett litet rum, säger Marianne Barrljung.