Gänget som räddar gamla industrimiljöer Fakta:
TROLLHÄTTAN: BYGGNADERNA SKA GE KARAKTÄR ÅT DEN NYA STADSDELEN Stridsberg & Biörck De har varit med och utvecklat många gamla västsvenska industrimiljöer – allt från Nääs fabriker till SKF. Nu ska de ge sig i kast med Stridsberg & Biörck-området.
Förra veckan klubbade fullmäktige översiktsplanen för Knorren– Hjulkvarn, där en ny stadsdel, älvbro och stadspark ska växa fram. Nu ska detaljplanerna fram, och där ingår bevarande och utveckling av de mer än hundra år gamla industribyggnaderna.
För kartläggning av de kulturhistoriska värdena har Trollhättans stad anlitat konsultfirman Melica. Kvartetten som möter upp TTELA inne på Stridsbergsområdet har en hel del erfarenhet av just industrimiljöer.
– Vi är ett gäng som ”räddat” många byggnader. Vi har exempelvis jobbat med Almedahls fabriker, SKF, Lindholmen och Frihamnen i Göteborg och Nääs fabriker i Tollered. Det är områden där man återanvänt och återuppbyggt industribyggnader och kompletterat med bostäder och handel, berättar Einar Hansson, arkitekt och stadshistoriker.
ANTIKVARIERNA OCH HISTORIKERNA har precis gått igång med arbetet, som ska mynna ut i en slutrapport i januari.
– Området är jätteviktigt, både kulturhistoriskt och genom sitt läge nära centrum och den nya bron – en stor resurs, menar Einar Hansson.
Mikael Hammerman, bebyggelseantikvarie, håller med. * Ingenjörerna Ernst Stridsberg och J O Biörck startade företaget i slutet av 1860-talet. Det flyttades från Sörmland till Gullöfallet (vid nuvarande Oscarsbron) för att få tillgång till mer vattenkraft.
* När Olidans kraftverk skulle byggas erbjöd Vattenfall gratis el om företaget flyttade till Knorren. Första byggnaden – Martinverket – stod klart 1901.
* Som mest jobbade runt 500 – kanske så många som 700 – verkstadsarbetare och ingenjörer med att tillverka sågklingor, filar och maskinknivar med världsrykte.
* I slutet av 80-talet köptes företaget av Hackmankoncernen, som stängde fabriken några år senare.
– Den gamla industrimiljön skapar karaktär åt den nya stadsdelen.
BYGGNADERNA HAR VISAT sig vara i hyfsat skick, vilket borgar för att mycket går att bevara. Utmaningen blir att hitta nya användningsområden och hyresgäster, inte minst för den äldsta och största byggnaden – Martinverket.
– Men Martinverket har också den största potentialen, med sitt läge nära älven, säger Astrid Bäckman, bebyggelseantikvarie i Trollhättans stad.
Konsulterna kommer att bidra med sina tankar om hur byggnaderna kan utvecklas och användas.
– Vi kommer att teckna ner lite idéskisser och visa på inspirerande exempel från andra kommuner, säger Einar Hansson.
DET KAN OCKSÅ handla om att ta bort delar eller lägga till en ny byggnad.
– Det kan vara något modernt som återkopplar till historien. Exempelvis var byggnaderna på Stridsberg ordnade efter en produktionskedja, där några bitar är borta, säger bebyggelseantikvarie Ewamarie Herklint.