OLA LARSSON OM SINA BILDER
BILDLIGT TALAT: OLA LARSSON HAR MÅNGA KONSTNÄRLIGA SIDOR Han har jobbat med allt från Bamse till att göra omslag för rollspel och death metal-skivor. Vi träffade illustratören och Trollhättebon Ola Larsson över en kopp kaffe för ett snack om hans liv i b
Platsen är Dockhus Animations lokaler i Trollhättan, där Ola Larsson i egenskap av art director är djupt involverad i slutspurten av ”Gordon och Paddy” som har premiär den 22 december.
– Min uppgift är att styra designen på hela världen i filmen, förutom karaktärerna. Det är kul som sjutton att ha fått den här möjligheten, samtidigt också nervöst eftersom det innebär mycket ansvar, berättar Ola om den animerade film som TTELA nyligen skildrade i ett stort reportage.
– Nu är det sista rycket och sen kommer jag att börja som bakgrundsmålare på nästa Bamsefilm, som görs av Sluggerfilm i Malmö. Kul att ha de filmerna rygg i rygg.
OLA LARSSON VÄXTE upp i östgötska Mjölby, ett faktum som kom att prägla hans intressen i unga år.
– Det är en liten stad och det tror jag är bra för kreativiteten. Om det inte finns så mycket att göra är det lättare att man själv blir kreativ snarare än en konsument. Man är tvungen att underhålla sig själv.
Vägen in på illustrerandets bana öppnades upp i mitten av 80-talet. Ola berättar att han ungefär samtidigt, någon gång i sjunde klass, i ett slag blev både hårdrockare och rollspelare.
– I spelen gjorde man karaktärer och då var frågan hur de skulle se ut. Det började med att jag testa att skissa upp det där. Det fanns absolut inga krav, berättar han.
Uppenbarligen fanns talangen där, och fler blev så småningom varse detta. Efter några år började band i den hårdare skolan höra av sig till Ola för att få hjälp med att göra omslag. Först handlade det om demokassetter, senare om skivor.
– MÅNGA SA till mig att jag borde satsa på det, men jag var lite lat och även ofokuserad under ett visst antal år. Jag tecknade lite på kammaren och var inte så produktiv. Sen kom jag in på Lunnevads bildlinje. Det var skitbra och gav mig en riktning för det jag vill hålla på med, berättar han.
Ola fortsatte sedan att utbilda sig. Efter Jönköpings universitets animationsutbildning i Eksjö blev det 3D-animation på Stenebyskolan, och den perioden banade väg för det Ola håller på med i dag.
– Även om jag inte jobbar som animatör trots två utbildningar, haha. Men där träffade jag många som jag fortfarande hänger med. Och under den tiden blev jag mer spridd som frilansillustratör och började kunna leva på det.
– Men det har varit många jättetuffa perioder där jag inte vetat hur jag skulle få ihop pengar till hyran. Jag har i alla fall alltid sagt att vad som än händer får jag inte släppa det här. Jag skulle egentligen kunna göra det gratis – pengar är inte drivkraften utan glädjen.
Efter åren på Stenebyskolan bestämde sig Ola för att flytta till Trollhättan, där animationsstudior som Mullvad och Mindbender drog igång.
– Det kändes dumt att lämna området i det läget och jag har blivit kvar i Trollhättan sedan dess. Jag lärde mig till exempel mycket digitalt på Mindbender, sen kom en lång period där jag levde på frilansandet.
EFTER NÅGRA ÅR ville Ola testa något nytt, och såg att ett onlinecasino som skulle starta upp behövde illustratörer i Stockholm. Han sökte, och fick jobbet, men det blev inte särskilt långvarigt.
– Första veckan på det nya jobbet hörde Sluggerfilm av sig och frågade om jag ville jobba med att färglägga bakgrunder till ”Bamse och tjuvstaden”. Det blev ett skitjobbigt läge, de på casinot var väldigt trevliga, men jag var tvungen att ta chansen även om det kändes dumt.
I filmteamet återfanns idel rutinerat Bamse-folk, Olas erfarenheter av att teckna den berömda björnen var noll.
– Trodde jag att jag skulle få sparken efter två veckor på filmen, men allt ordnade sig, säger Ola och skrattar.
På den vägen har han sedan fortsatt inom filmens värld. Efter Bamse blev det jobb för Dockhus med ”Bajsfilmen”, där Ola designade bakgrunder och kom att fungera som art director.
– DET VAR första gången som jag fick styra nåt, och i början kände jag ansvarets tyngd. Det tog tid att hitta stilen, men efter många om och men lossnade det. Det är en film med skön humor och den skiljer sig väldigt mycket från Bamse.
Ola tar sig fortfarande i mån av tid an frilansuppdrag och gör fortfarande skivomslag, företrädelsevis åt tyngre metalband.
– Det har blivit så även om jag lyssnar väldigt lite på den sortens musik. De flesta band har extremt specifika önskemål, det kan vara 20 000 lik som reser sig ur ett träsk samtidigt som ett slott exploderar och en ring som förekommer i tredje låten måste synas på ett finger. Det blir mycket bollande med idéer och jag brukar pilla i tre, fyra månader med ett omslag, säger Ola.
När det gäller film är tempot betydligt högre med ungefär en bakgrundsmålning om dagen, och när Ola jobbar med rollspel tar en illustration runt tre dagar att färdigställa.
UNDER DE SENASTE tio åren har han nämligen utfört en hel del dylika uppdrag, bland annat åt Fria Ligan och det återuppståndna spelet Mutant.
– Det började med att jag skrev till speltidningen Fenix och presenterade mig, så småningom hörde Mutantgänget av sig. Jag har gjort en del omslag sedan dess, och gör gärna fler sådana grejer för att det är så kul. När filmprojekten lugnar ner sig en aning ger jag mig gärna ut på spel- och skivmarknaden igen men just nu är det svårt att få tid till det också.
Och någon gång framtiden kanske drömprojektet blir verklighet:
– Det har varit snack med förlag om en egen konstbok. De ekonomiska förutsättningarna för att måla eget en längre period måste finnas i så fall. Intresset är där i alla fall och det är lite av en dröm att kunna göra det någon gång.