”Jag kunde inte tacka nej”
Anders Danielsson hade bara hunnit jobba tio månader som generalsekreterare för Röda korset när civilminister Ardalan Shekarabi (S) ringde i somras för att erbjuda honom landshövdingtiteln.
– Det var ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till. Jag har jobbat 36 år i statlig tjänst och det här är ett ärofyllt uppdrag, säger Danielsson som inte sticker under stol med att jobbet också är förknippat med viss flärd.
– Nog sätter det en guldkant på tillvaron, det är jag den första att erkänna. Man får se och uppleva mycket, träffa många olika människor. Men huvuddelen är ett hederligt myndighetschefjobb. Länsstyrelsen är statens förlängda arm i regionen och en myndighet som ska skötas och utvecklas.
SEDAN DRYGT TVÅ veckor tillbaka har Danielsson varit på plats i Torstenssonska palatset i Göteborg.
Mycket handlar om att bekanta sig med den nya verksamheten, som omfattar en bred samling uppgifter och ett stort geografiskt område.
Hans ambition är att besöka samtliga 49 kommuner som ingår i länet innan januaris slut nästa år. När vi möts har hans tredje vecka precis inletts och nazistdemonstrationen i Göteborg ligger färskt i minnet.
– Jag var med polisen både på högkvarteret och ute i centrum under dagen. Polisen har fått beröm för sin insats i samband med demonstrationen och det gläder mig mycket för jag vet hur duktiga de är.
DANIELSSON HAR EN juridisk utbildning och har under många år jobbat inom polisväsendet, bland annat som länspolismästare i Skåne och generaldirektör för Säpo.
Men för många är han kanske mer bekant som Migrationsverkets generaldirektör mellan 2012 och 2016. Under den tiden ökade antalet människor som flydde till Sverige för varje år som gick, för att kulminera hösten 2015 då 160 000 personer sökte asyl.
– Vi jobbade dygnet runt och fick ställa om organisationen snabbt. Men vi hade förberett oss väl och vi klarade det. Vi kunde inte räkna ut att det skulle komma 11 000 personer på en vecka men vi hade byggt en beredskap på 4 000 i veckan. Vi lyckades ordna tak över huvudet till alla, med undantag för en natt. * ... uppväxten:
– Jag är uppvuxen i Arlöv på 1960-talet. Det var ett sockerbrukssamhälle, mina föräldrar jobbade på sockerbruket, mamma var industrisjuksköterska. Det var på många sätt ett väldigt tryggt samhälle med fotboll och läxor.
* ... sina ledaregenskaper:
– Jag är tydlig och rak. Ganska orädd och lite otålig. Jag har en ganska informell ledarstil och vill jobba nära personalen, ute på golvet.
* ... att få kritik:
– Jag tål kritik men min förbannelse är att jag tar det personligt, även om det inte har att göra med mig personligen. Lite som John Mcenroe, han hatade mer att förlora än att vinna. Men det är kanske en styrka i ledarskapet också? Om vi har brustit någonstans vill jag ta ansvar för det.
”Vi klarade det” är ett uttryck som har omdebatterats. Han har också kritiserats för att han som tjänsteman uttalade sig på ett sätt som av en del uppfattades som politiskt.
Av andra har han hyllats för att han stått upp för asylrätten. Men för Anders Danielsson har det aldrig handlat om egna politiska åsikter utan om att vara lojal mot sitt uppdrag.
– Migrationsverket har ett uppdrag av Sveriges riksdag och regering att värna asylrätten. Det betyder att de som söker skydd i Sverige ska få sin sak prövad på ett rättssäkert sätt. Under tiden de väntar ska de få mat för dagen och tak över huvudet. Har de skyddsskäl enligt vår lagstiftning ska de få skydd. Vi tjänstemän måste förhålla oss till lagstiftning och praxis. Vi kan inte jobba godtyckligt. Vill politiken ändra på något får de ändra lagarna, vilket de också gjorde till exempel genom att införa tillfälliga uppehållstillstånd.
Han anser att det finns mycket åsikter om migrationsfrågor men många människor saknar kunskap om regelverk och asylrätt.
UNDER TIDEN SOM generaldirektör föll det på hans lott att förklara, bland annat för medier, hur systemet och migrationspolitiken fungerade.
– Det var en speciell situation. I Ekots lördagsintervju ifrågasatte jag varför jag var där för att förklara lagstiftningen. Om man höjer skatterna i Sverige frågar man inte generaldirektören för Skatteverket, då pratar man med finansministern. Blev du trött på det?
– Ja. Mest på att det var så svårt att begripa vad vi sa. Vi la mycket tid på att träffa medier och höll genomgångar om lagstiftning och praxis. Men när situationer skulle skildras var det ändå ofta Migrationsverket som fick stå till svars.
UNDER ÅREN MED tuffa uppdrag har Danielsson också utsatts för hot och hat. Sedan polistiden lever han med skyddad identitet.
– Det finns en generell hotbild mot mig. Skyddet har varierat under olika perioder, som mest under tiden på Säpo och Migrationsverket. Det är inte så att jag är rädd, jag går på staden som alla andra. Men vem som helst kan inte hitta mig på nätet till exempel.
EFTER 36 ÅR i statens tjänst har han en bred erfarenhet inom flera samhällssektorer. Som en röd tråd genom yrkeskarriären finns intresset för människor och mänskliga rättigheter.
– Jag tror att ett samhälle som vilar på grundläggande principer om rättvisa, solidaritet och humanitet lever längre.
Kanske inte helt oväntat att han sökte sig till Röda korset när han lämnat Migrationsverket. Och även om sejouren blev kort tar han med sig insikter därifrån till det nya jobbet.
– Jag är imponerad av frivilligverksamheten. Den är viktig för ett samhälle. Jag tror inte att man bara kan förlita sig på skattefinansierad verksamhet. Men det finns mycket att göra när det gäller att förbättra samarbetet mellan stat, kommun och civilsamhälle.