Jamaica – den äkta karibiska drömmen
RESOR: LANDET AV KÄLLOR BJUDER IN TILL DRÖMSEMESTER
Vajande palmer, ljumma fläktar och ett turkost hav hälsar oss välkomna när vi landar i staden Montego Bay, ”Mobay” i folkmun. Ett dygn senare hänger jag i svansen på en häst som simmar i riktning mot Kuba, och undrar lite hur jag hamnade här. Men vi återkommer till det.
Jamaica är en av de livligaste, vackraste och mest fascinerande öarna i Karibien. Känd för reggae, sandstränder, jazztobak och emellanåt våldsamma val, men ön är också på rik kultur och möjligheter till äventyr. Ena sekunden kan man beskåda spöklika porträtt på en gammal plantage – nästa sekund badar man i en lagun med självlysande vatten.
Trots att Jamaica är en relativt liten ö – bara 23 mil tvärs över på det bredaste stället – kan det ta en evighet att ta sig från en plats till en annan. De smala vägarna snirklar sig upp och ned för bergen, in och ut längs kustens talrika vikar och uddar. Väggropar stora som dasslock hindrar dock inte jamaicanerna att köra rally och hänga på tutan.
JAMAICA BETYDER ”land av källor” på det utdöda tainospråket, och med rätta; ön har ett överflöd av floder som är hemligheten till dess frodiga grönska. Dunn’s River Falls är vattenfallens Disneyland; 600 meter av fall och laguner, ofta fyllda med solbrända turister. Vi anländer en sen eftermiddag när kryssningspassagerarna har återvänt till sina fartyg, bara lokalbor softar i poolernas svala vatten. Enklast är att gå med guide som kan visa bästa vägen upp. Vi startar nere på stranden Laughing Waters Beach, där för övrigt Ursula Andress gjorde entré i den första Bondfilmen ”Dr No”. Vår guide luktar lite rom, men han är ruskigt säker på foten och bär både systemkameror och telefoner medan vi övriga klättrar på alla fyra över hala stenar. Från kanterna betraktar små geckoödlor hur vi kämpar oss upp och ovanför cirkulerar stora kalkongamar som förgäves väntar på att någon ska ta ett felsteg.
Jamaica kan möjligen vara världens bartätaste land. I varje vägkrök – och det finns många – står ett plåtskjul fyllt med rom och Red Stripe. Strax utanför Montego Bay drar fantastiska dofter oss in på Scotchies, en av Jamaicas mest kända jerkrestauranger. Efter att ha lagt vår beställning i plåtskjulets lucka går vi förbi de enorma grillar där hela kycklingar och fläsksidor långsamt svärtas av elden. På innergården finns en välförsedd bar och enkla bord att öppna foliepaketen som maten serveras i.
JAMAICAS KUSTVÄGAR löper genom otaliga små städer, där verandor med snickarglädje och krämfärgade palats varvas med skjul av korrugerad plåt och ofärdiga cementkolosser som frusit i tiden.
– Den senaste krisen slog hårt mot Jamaica, förklarar vår guide Carey med hänvisning till de övergivna byggnaderna.
Vi är på väg till Negril, som för 30 år sedan bara var en öde sandstrand med kringliggande träsk. I dag är orten turistparadiset nummer ett, hit åker man för stränderna, nattlivet och reggaemusiken.
På Rockhouse Restaurant introduceras vi till den tofuliknande akifrukten som med salt torsk, lök och tomater utgör Jamaicas nationalrätt. Efter brunchen kan man ta ett dopp i Rockhouses klippomgär-
Från enkla skjul vid vägkanten som serverar den smarrigaste jerken, till kilometerlånga ständer, självlysande laguner och lyxbohemiska kändisresorter. På den karibiska pärlan finns något för alla.