KRAFTIG HÖJNING AV ELNOTA STOPPAS
Elnätsbolagen har de senaste åren kunnat höja priserna betydligt mer än motiverat. Nu föreslår en utredning skarpare regler som i backspegeln skulle ha inneburit 1 000 kronor lägre avgift per år för hushållen. Elbolagen håller förstås inte med och varnar nu för bromsade investeringar framöver.
De senaste årens kraftiga höjningar, uppemot 60 procent de senaste sju åren, av elbolagens nätavgifter ska bromsas. Statliga Energimarknadsinspektionen (EI) lämnade på tisdagen över en utredning till regeringen.
Nu ska förslaget ut på remiss, men energiminister Ibrahim Baylan (S) lovar redan hårdare tag gentemot elnätsföretagen.
– Utan tvekan kommer det att bli en skärpning, säger han på en pressträff.
Men de nya reglerna kommer först att gälla från 2020, de redan genomförda kraftiga höjningarna kan inte regeringen göra något åt, enligt Baylan.
VILLAÄGARNAS FÖRENING har de senaste åren varit den hårdaste kritikern mot eljättarnas prishöjningar. Intresseorganisationens samhällspolitiska chef Jakob Eliasson är efter en första snabb genomläsning nöjd med förslagen.
– Som jag kan bedöma det nu är det positivt. EI kan inte ta det här i mål ensam, men myndigheten har gett regeringen viktiga delar för att styra upp det här för framtiden, säger han.
EI:S räkneexempel visar att nätpriserna med de nya föreslagna reglerna under den nuvarande tillståndsperioden, 2016–2019, skulle ha fått höjas med högst 2–2,5 procent i stället för 5,85 procent. Enligt det exemplet skulle kostnaden för en normalvilla i snitt ha blivit 1 000 kronor lägre per år än vad många elkunder betalar i dag, eller totalt 22 miljarder kronor som elnätsföretagen tagit ut för mycket under perioden 2016–2019.
Elföretagen gillar inte de nya beräkningsmodellerna, det ger en kortsiktighet och hotar framtida investeringar.
– Det ger sämre investeringsförutsättningar och det är väldigt olyckligt eftersom det är så mycket kvar att göra med näten, säger Eva Vitell, enhetschef för Kund och Marknad på Vattenfall Eldistribution.
– Det finns en risk för att det sätter stopp för stora delar av planerade investeringar, säger Ellevios (före detta Fortum) presschef Jonatan Björck.
EI:S STÄLLFÖRETRÄDANDE generaldirektör Tony Rosten pekar på flera faktorer som inneburit att elnätsföretagen kunnat ta ut betydligt högre priser än motiverat. Elföretagen brukar försvara sig med dyra och nödvändiga investeringar i elnäten, men de investeringarna motiverar enbart prisökningar på en procent per år, enligt Rosten:
– Långt lägre än de 6–8 procenten per år som vi sett.