NÄTMOBBNING PÅ JOBBET ÖKAR

Fick du aldrig något svar på din vänförfrågan på Facebook? Eller ”missade” du mejlet som bjöd in kollegorna till afterwork? Nätmobbning har flyttat in på våra arbetsplatser. Värst utsatta är män och chefer.

De flesta förknippar nätmobbning med ungdomar eller kända personer. Hat som sipprar ner i sociala medier i form av förolämpningar, kritik och rena hot.

Men det finns också en subtilare variant som liknar traditionell arbetsplatsmobbning. Där ingen av kollegorna eller kunderna går i direkt konfrontation på jobbet men missnöjet pyr under ytan. Den ”usla” chefen diskuteras på Facebook, lärare hängs ut av elever eller man ”glömmer” att bjuda in kollegan till veckans personalmöte.

– Det kan handla om allt från ett passivt exkluderande och e-post som inte besvaras till grövre påhopp, säger Rebecka Cowen Forssell, som är doktorand på Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö Högskola.

I SITT AVHANDLINGSARBETE har Rebecka Cowen Forssell studerat ett relativt nytt fenomen, så kallad cybermobbning på arbetsplatsen. Företeelsen har inte lyfts fram i ljuset tidigare, men Rebecka Cowen Forssell tror att problemet kommer att växa i framtiden och få långtgående konsekvenser för såväl individerna som drabbas som organisationerna och samhället i stort.

Men hur många som utsätts vet Rebecka Cowen Forssell inte med säkerhet, eftersom antalet beror på hur frågan ställs, menar hon.

ENLIGT EN enkätundersökning med 3 500 yrkesverksamma personer i åldrarna 25 till 65 som är bosatta i Skåne uppgav 3,5 procent av dem att de upplevde sig mobbade på jobbet. Knappt en procent svarade att mobbningen skedde på nätet.

– Men när vi formulerade om frågan rapporterade nästan tio procent att de upplever negativa beteenden kopplade till sin arbetsplats varje vecka, säger Rebecka Cowen Forssell.

IBLAND ÄR DET heller inte solklart vad som är vad, när de digitala gränserna mellan arbete och privatliv är flytande. Och det som kan vara extra jobbigt när mobbningen sker digitalt är att den inte upphör när man går hem för dagen.

Sociala medier är alltid vakna och kollegor, kunder, elever och föräldrar kan fortsätta trakasserierna oavsett tid på dygnet. Många, särskilt i ledande ställning, har dessutom sin jobbmejl i telefonen och det kan vara svårt att låta bli att kolla inboxen trots att man är ledig.

– Till skillnad mot när mobbning sker ansikte mot ansikte är män mer utsatta än kvinnor. Det är också vanligare att chefer drabbas och det sker oftare på arbetsplatser där man har datorer som arbetsredskap, säger Rebecka Cowen Forssell.

NÄR MAN INTE ser den man kränker riskerar kommentarerna också att bli mer aggressiva än de kanske var tänkta från början eftersom avsändaren kan ta i lite extra för att budskapet ska gå fram.

Den som vill framföra en åsikt digitalt har oftast även haft mer tid att formulera sig, vilket kan vara extra sårande för mottagaren. Ett välformulerat och genomtänkt mejl kan göra mer ont än framkastad ilska i fikarummet. Men ska inte chefen kunna tåla kritik?

– Jovisst, och man kan alltid diskutera vad som är mobbning och inte. Ofta handlar det ju om en subjektiv upplevelse och man tittar på händelsen ur offrets perspektiv, säger Rebecka Cowen Forssell.

När det gäller trakasserier i sociala medier finns ytterligare en aspekt som kan göra dem extra plågsamma för mottagaren – osäkerheten över vem som kan ha läst dem.

Kommentarer på Facebook och Twitter till exempel är offentliga och kan alltid delas med andra i all oändlighet.

För den som är utsatt kan det upplevas som oerhört obekvämt att inte veta vem på arbetet eller i den privata kretsen som har läst kritiken.

Att personligen gå i svaromål i sociala medier är kanske heller ingen framkomlig väg, särskilt inte för någon i arbetsledande ställning.

– Det finns en annan kultur online än offline, och de flesta arbetsplatser har ingen tydlig policy vad som gäller. Tidigare kunde hemmet ses som en fredad zon, skild från arbetsplatsen. Men så är det inte längre, konstaterar Rebecka Cowen Forssell.