Skeptiska åkare ingen nyhet i skidvärlden
Stjärnor som Charlotte Kalla är starkt kritiska mot att införa skicrosselement i skidsprinten Niklas Jonsson är också skeptisk. Det var han å andra sidan även för 20 år sedan, när liknande diskussioner fördes om sprint. – Nu kan jag säga att jag hade fel, säger den före detta längdstjärnan.
Tidigare i oktober satt han, som Sveriges representant i längdkommittén, med på Internationella skidförbundet (Fis) höstmöte i Zürich. Under mötets sista timmar diskuterades hur man kan förändra grenarna till framtida mästerskap, och en lista med förslag från Fis tjänstemän presenterades.
Man kan väl konstatera att inte alla förslag har fallit i god jord hos de aktiva.
– Det hör inte hemma på seniornivå, säger Charlotte Kalla.
HON SYFTAR PÅ förslaget att slopa den klassiska sprinten till förmån för fristil, men det hon vänder sig emot är särskilt en del av förslaget: att införa ”element från skicross”.
– Den här biten med sprint och skicross är ingenting som jag ställer mig bakom. Det känns som en helt annan sport än den längdskidåkning som jag började åka när jag var sju år.
Längdskidåkningens skicross påminner en del om sin alpina motsvarighet: kurvor med större lutning, fler och brantare utförsbackar och hoppmoment. Det har rapporterats i flera medier att det är det sistnämnda som Fis vill införa.
– Det tror jag att man har missuppfattat. Vi har inte ens diskuterat vilka element det handlar om, säger Niklas Jonsson.
HAN SÄGER ATT vissa trycker på för att införa en helt ny gren, skicross, men att det inte känns intressant i nuläget. Detsamma säger han om att införa hopp i sprinttävlingarna.
– Om en 80-kilosman kommer hoppande med de skidor som finns i dag, då går skidorna sönder. Jag kan inte garantera att det inte införs, men jag kan garantera att vi i Sverige inte vill ha det.
Han erkänner samtidigt att han för 20 år sedan, i sällskap med både Per Elofsson och hela det ryska landslaget, var en av dem som var mest skeptisk till att införa sprintgrenen.
– Nu kan jag säga att jag hade fel, sprinttävlingarna har tillfört väldigt mycket. Om 20 år kanske du får erkänna att du hade fel igen?
– Det kan vara så. Vi ser alltid allt därifrån vi står. Vi är lite konservativa. Men om man ska hoppa och * Inte sedan VM i Oberstdorf 2005 har mästerskapsprogrammet för längdskidor förändrats, då man införde masstart på damernas 30 km och herrarnas 50 km. * Det som presenterades på Fis höstmöte i Zürich i år var inga konkreta förslag på nya förändringar, utan mer tankar i ett första läge. Som tidigast kan förändringarna bli verklighet till VM i Seefeld 2019: Slopa skiathlon (15 km/30 km). Återinföra jaktstart (15 km/30 km), med startordning utifrån resultaten från loppen med individuell start (10 km/15 km).
Ta bort den klassiska sprinten och låta alla sprinttävlingar gå i fristil – gärna med inslag från skicross.
Införa lagsprint med en kvinnlig och en manlig åkare i varje lag. sådana delar, då krävs det en helt ny utrustning.
En som medger sin konservativa hållning är Stina Nilsson, tvåa i sprintcupen förra säsongen. Hon minns en tävling i Val Müstair 2015 då arrangören utan förvarning lade till ett runt 40 centimeter långt hopp i sprintloppet. Efter stora protester togs hoppet bort.
– Det förslaget flög väl inte riktigt. Det var inte så populärt så det röstar jag emot, säger Stina Nilsson.
– Jag vill undvika allting som skulle kunna ha med slumpen att göra, sådant som kan ge strul med materialet och så. Jag vill att det ska vara styrt av kapacitet så att den bästa åkaren vinner. Allting som har inverkan på det är jag emot.
SKICROSSGRENEN ÄR i dag ett relativt vanligt inslag på ungdomsnivå, bland annat fanns den med på ungdoms-os 2016.
Det är bra så, tycker de svenska åkarna.
– Det är jättebra, för då lär man sig stå på skidor och hantera höga farter och hopp. Men jag har lite svårt att se att det ska appliceras på världseliten. Jag menar, vi har en skicrossgren i alpint och jag vet inte om vi kan få till den spektakulariteten med längdskidor, säger Ida Ingemarsdotter.