”Ingen vågade gå emot av rädsla för att bli utestängd”
Det cirkulerade mejl på arbetsplatsen som chefen aldrig fick ta del av. Men det var ingen som konfronterade honom.
I dag har Thomas, som egentligen heter något annat, lämnat sin arbetsplats. Till slut orkade han inte med situationen längre och valde att gå vidare. Men erfarenheterna av att känna sig utfryst och mobbad bär han med sig.
– Det är klart att man blir ifrågasatt som chef och till viss del får man ju räkna med det. Men det är inte okej när kritiken övergår till ren mobbning och till och med arbetsvägran, säger han.
När Thomas tog jobbet som mellanchef på ett större företag i Västsverige, gjorde han det med tillförsikt. Arbetsgruppen kändes väl sammanhållen och de flesta verkade trivas. Stämningen var god i fikarummet och flera av de anställda umgicks privat.
Det tog lite tid innan Thomas upptäckte vad som pågick under ytan.
– Personalgruppen var som en familj där det krävdes lojalitet för att bli accepterad. Några tongivande individer satte agendan och ingen vågade gå emot av rädsla för att bli utestängd, berättar han.
HUR DET BÖRJADE kan Thomas inte riktigt sätta fingret på. Som chef hade han en önskan om att omfördela arbetet på avdelningen vilket han tror kan ha varit startskottet till, som han upplever det, ett par års helvete.
– När jag kom in i ett rum blev det tyst och en del reste sig demonstrativt. Den här passiva mobbningen och utfrysningen är mycket värre än en öppen konfrontation.
Såväl Thomas chefskap som hans personlighetsdrag diskuterades via den interna mejlen och gruppen lade upp strategier för hur den skulle underminera hans auktoritet.
Fast vad som hände på nätet visste Thomas egentligen inget om förrän några av kollegorna berättade.
– Efter en tid började jag förlora glädjen i livet och jag trodde på allvar att jag var urusel som chef, kollega och människa, säger han.
SOM TUR VAR fick Thomas mycket stöttning av sin arbetsgivare och arbetsgruppen upplöstes. Ändå har han sökt sig vidare.
– Nu har jag ett nytt jobb med ungefär samma arbetsuppgifter, men ett helt annat arbetsklimat. Och jag har fått tillbaka mitt självförtroende, säger han.
”När jag kom in i ett rum blev det tyst”
THOMAS