Het debatt om svensk integration

Mer insatser för att få bort gränshinder var ett tema på Nordiska rådets första sessionsdag i Helsingfors. Men debatten hettade till först när norska politiker tog upp hur svensk integration används som ett varnande exempel i Norge.

Statsminister Stefan Löfven (S), en av regeringsföreträdarna på plats på Nordiska rådets årliga session, slår ifrån sig när det gäller problemen med svensk integrationspolitik.

– Vi ärvde ju en migrationspolitik som visade sig inte vara hållbar, säger han till TT efter debatten.

HAN KONSTATERAR ATT första steget har tagits med en skärpt migrationspolitik och att det nu kommer betydligt färre flyktingar till Sverige.

– Det andra är att hålla i nu, att de som får nej de måste återvända och de som får ja de ska ha den bästa möjliga integrationen, säger han. Men stör det dig att Sverige lyfts fram som ett dåligt exempel?

– Nej, eftersom jag själv vet vad vi gör och jag vet vilken utmaning vi har. Vi kommer att behöva göra mer, det är ingen tvekan om det.

Enligt Löfven handlar det nu även om offentliga investeringar i bostäder, utbildning och välfärd, som ska hjälpa både nyanlända och svenskfödda att etablera sig.

Frågan om gränshinder aktualiserades av ett utökat mandat från Nordiska ministerrådets samarbetsministrar till det så kallade gränshinderrådet. Syftet är att pressa fram politiska lösningar som tar bort gränshinder.

LÖFVEN HOPPAS FÅ med arbetsmarknadens parter i arbetet när Sverige tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vid årsskiftet.

Att det finns gränskontroller mellan nordiska länder hänger samman med att EU:S yttre gräns inte fungerar, enades han och Norges statsminister Erna Solberg om.

En annan het fråga som togs upp av flera deltagare var att de nordiska samerna och deras tre parlament inte fanns närvarande på mötet.

I debatten valde de flesta att hålla sina inlägg och anföranden på sina modersmål, en möjlighet som dock inte gäller skriftliga förslag till rådet. Protokoll framställs inte heller på alla modersmål, förutom på de tre officiella arbetsspråken: danska, norska och svenska.

SEDAN I FJOL finns dock ett förslag om att även finska och isländska ska få status som officiella arbetsspråk, som Nordiska rådet ska rösta om på torsdag.

Förslaget kommer från Sannfinländarna – samma högerpopulistiska finländska parti som på hemmaplan kampanjar hårt för att få bort kravet på svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet i Finland.