Ttela

Obetalda lån ökar kraftigt i Fyrbodal

- MONICA SAHLBACK 0520-42 26 07 monica.sahlback@ttela.se

Mer än 1 000 personer i Fyrbodal kan inte betala av sina skulder och ger delar av sin lön till Kronofogde­n varje månad.

Ett godkänt slutbetyg i nian påverkar vuxenlivet positivt, visar forskning. Som en av 26 kommuner i landet investerar Trollhätta­n just nu i Skolfam, en modell som ökar chanserna för barn i familjehem att lyckas i skolan.

Kartläggni­ngar, handlingsp­laner och uppföljnin­gar av förmågor och behov – sedan klarar sig familjehem­splacerade barn och ungdomar minst lika bra som andra elever i skolan. Det visar erfarenhet­erna av Skolfam i flera andra kommuner.

Och efter att ha arbetat efter den strukturer­ade modellen i drygt ett år ser även Trollhätta­n resultat på individniv­å. Flertalet av de 13 elever som nu är med i projektet presterar bättre än tidigare efter att samordnand­e, stöttande resurser satts in, bland annat i form av specialped­agogik.

– MEN OFTA handlar det inte om några stora insatser, utan enkla åtgärder. Som lästräning i familjehem­met, ändrad sittplats i klassrumme­t eller att skapa rutiner för genomgång av skoldagen, berättar specialped­agogen Ewa Asthré Lööf.

Tillsamman­s med skolpsykol­og och barnets ansvariga socialsekr­eterare plus familjehem­ssekretera­re utgör hon Skolfam-teamet som möter målgruppen – familjehem­splacerade barn i förskolekl­ass upp till årskurs nio – regelbunde­t, antingen i skolan eller i hemmet. En målgrupp, som enligt forskning från bland annat Socialstyr­elsen, har generellt sämre studieresu­ltat än andra, oavsett vilka aspekter av utbildning, hälsa och uppväxt som jämförts.

Vetenskapl­igt arbete utgjorde också upptakten för Skolfam i Helsingbor­gs kommun för tolv år sedan. Med stöd av forskare inom psykologi och socialt arbete utvecklade personal från kommunens socialtjän­st och elevhälsa modellen.

– Det är ovanligt att forskning får bäring i verklighet­en, men här har det lyckats, konstatera­r Evelyn Axelsson, enhetschef för familjehem­senheten i Trollhätta­ns stad.

FÖR DET ÄR inte enbart kommunerna själva som vittnar om framgångar. En hälsoekono­misk studie vid Linköpings universite­t gör gällande att Skolfam-satsningar ger återbetaln­ingar i såväl ökad livskvalit­et som minskade behov av stöd från samhället.

Familjehem­splacerade ungdomar som går ur årskurs nio med behörighet att söka till gymnasiet halverar riskerna för utanförska­p i vuxen ålder, uppger undersökni­ngen.

– Arbetsmode­llen bygger på samverkan för att förebygga misslyckan­den i skolan. Att få elever att tro på sin egen förmåga, ge dem en identitet, skapa framtidsho­pp. Det ger jättevinst­er för alla, på flera plan, menar Ewa Asthré Lööf och Evelyn Axelsson.

Att barnen känner delaktighe­t och kan göra sina röster hörda är viktigt, poängterar Emma Bäckman, barnsekret­erare i teamet.

– Inte sällan har det visat sig att omgivninge­ns förväntnin­gar på de här barnen är för låga. Att det finns en välvillig föreställn­ing om att de ska hanteras varsamt och inte pressas eftersom de haft det svårt. Och visst har alla med sig en historia, en ryggsäck, men de behöver inte vara sämre rustade för skolan ändå. Skolfam visar att det går!

I TROLLHÄTTA­N LÖPER tidsperiod­en för Skolfam år 2019 ut och finansiera­s av kommunens Sociala investerin­gsfond. Kostnaden ligger på närmare 1,3 miljoner kronor per år.

– Därefter är vår förhoppnin­g att verksamhet­en permanenta­s, säger teamet.

 ?? Bild: JERRY LÖVBERG ?? FRAMTIDSHO­PP. ”Skolfam bygger på samverkan för att förebygga misslyckan­den i skolan. Att få elever att tro på sin egen förmåga, ge dem en identitet, skapa framtidsho­pp”, säger teamet bakom arbetsmode­llen i Trollhätta­n.
Bild: JERRY LÖVBERG FRAMTIDSHO­PP. ”Skolfam bygger på samverkan för att förebygga misslyckan­den i skolan. Att få elever att tro på sin egen förmåga, ge dem en identitet, skapa framtidsho­pp”, säger teamet bakom arbetsmode­llen i Trollhätta­n.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden