Ett för­lo­rat år med Trump

USA. Det är ett år se­dan Do­nald Trump val­des till USA:S pre­si­dent. Fo­kus bor­de rik­tas mot det sak­po­li­tis­ka. Där åstad­kom­mer Trump mer än de fles­ta tror – vil­ket in­ne­bär en hel del ska­da.

Ttela - - Ledare & Debatt - JO­A­KIM BROMAN Li­be­ra­la ny­hets­by­rån

Den som vill lyf­ta fram stor­mig­he­ten un­der Trumps förs­ta tid som pre­si­dent be­hö­ver in­te sö­ka länge ef­ter ma­te­ri­al. Utred­ning­ar­na om rys­ka kopp­ling­ar till hans kam­panj på­går. Ovil­jan att för­dö­ma de na­zis­tis­ka de­mon­stra­tio­ner­na i Char­lot­tesvil­le i som­ras led­de till myc­ket hård kri­tik. Plöts­li­ga ut­fall i ut­ri­kes­po­li­ti­ken har ökat spän­ning­ar­na på Ko­re­a­halvön och ska­pat osä­ker­het i Na­to­led.

MEN DO­NALD TRUMPS re­ge­ring är ett kom­plext vä­sen, som bort­om choc­ke­ran­de och för­kast­li­ga ut­ta­lan­den fak­tiskt ock­så ge­nom­för en hel del po­li­tis­ka för­änd­ring­ar. Till­sätt­ning­en av kon­ser­va­ti­va do­ma­re, in­te ba­ra i högs­ta dom­sto­len ut­an på flera stäl­len i det fe­de­ra­la dom­stols­vä­sen­det, är ex­em­pel­vis en stor fram­gång som kom­mer att på­ver­ka lag­stift­ning­en i många år fram­ö­ver.

Det mest oro­an­de är ned­mon­te­ring­en av mil­jö­po­li­ti­ken och att Trump gyn­nar kraf­ter som för­ne­kar kli­mat­för­änd­ring­ar­na. Un­der som­ma­ren be­slu­ta­des att USA skul­le läm­na Pa­ris­av­ta­let. I ju­ni rap­por­te­ra­de New York Ti­mes att Trump ge­nom che­fen för mil­jö­myn­dig­he­ten EPA, Scott Pruitt, för­se­nat, av­skaf­fat el­ler bloc­ke­rat mer än 30 mil­jö­re­gle­ring­ar på ba­ra ett halv­år.

ÄVEN I UT­RI­KES­PO­LI­TI­KEN på­går skif­ten som döljs bakom skan­dal­ru­bri­ker­na. När den sy­ris­ka re­gi­men an­kla­ga­des för att ha an­vänt ke­mis­ka va­pen släpp­te det ame­ri­kans­ka flyg­vap­net histo­ri­ens störs­ta ic­ke-nuk­leä­ra bomb över en av lan­dets flyg­ba­ser – en tyd­lig sig­nal om att USA fort­fa­ran­de dik­te­rar spel­reg­ler­na världen över. Un­der Trumps pre­si­dent­tid har ock­så an­ta­let bomb­ning­ar med hjälp av obe­man­na­de drö­na­re ökat med 400 pro­cent, från en re­dan hög ni­vå un­der Oba­ma.

Men så länge in­te ett nytt världs­krig bry­ter ut lär do­men över ut­ri­kes­po­li­ti­ken få vän­ta, ef­tersom om­rå­det krä­ver hi­sto­risk kon­text. Då är det lät­ta­re att be­dö­ma den åter­stå­en­de man­dat­pe­ri­o­den ut­i­från två and­ra om­rå­den.

Trump gick till val på att er­sät­ta Ba­rack Oba­mas sto­ra sjuk­vårds­re­form. Men det var lät­ta­re sagt än gjort, och trots en re­pu­bli­kansk ma­jo­ri­tet i bå­de se­na­ten och re­pre­sen­tant­hu­set har Trump in­te för­mått att ena par­ti­et kring ett för­slag som på all­var för­änd­rar sy­ste­met el­ler brom­sar de sti­gan­de kost­na­der­na. Ett miss­lyc­kan­de här skul­le va­ra ett myc­ket stort ne­der­lag för bå­de re­pu­bli­ka­ner­na och Trump.

DETSAMMA GÄL­LER SKATTEPOLITIKEN, ett om­rå­de där det bor­de va­ra enkla­re att ska­pa sam­syn, och där Trump har bra idéer. Här ris­ke­rar dis­kus­sio­ner om fi­nan­sie­ring­en att ska­pa ett nytt död­lä­ge, men om re­for­men går ige­nom skul­le det åt­minsto­ne kun­na bli en li­ten ljus­punkt i vad som an­nars allt mer fram­står som för­lo­ra­de år för USA. Pre­si­den­tens Twit­ter-kon­to i all ära, men det verk­ligt sorg­li­ga i ame­ri­kansk politik är det po­la­ri­se­ra­de kli­mat som led­de till att Do­nald Trump blev vald.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.