Snål anka fyller 70
Stormhatten av för världens rikaste (och snålaste) anka. För 70 år sedan såg Joakim von Anka dagens ljus för första gången. Men enligt tecknarlegendaren Don Rosa är Farbror Joakim inte alls girig – bara ”lite försiktig” med pengar.
Det var i äventyret Jul på Björnberget (Christmas on Bear Mountain), som publicerades i december 1947, han gjorde entré. En snål och direkt elak släkting till Kalle Anka som besökte Björnberget tillsammans med sina tre systersöner Knatte, Fnatte och Tjatte.
Det var Kalle Anka-tecknaren Carl Barks som skapade Joakim von Anka och satte honom i en saga baserad på Charles Dickens En julsaga (med girigbuken Ebenezer Scrooge i huvudrollen). Följaktligen gav Barks honom förnamnet Scrooge och det skotskklingande efternamnet Mcduck, som på svenska förvandlades till von Anka.
– Tanken var att det skulle vara en engångshändelse. Men 1952 återlanserade förlaget honom och gav honom en helt ny, mindre otrevlig, personlighet, varpå Carl Barks tecknade ett antal fantastiska äventyr med Joakim von Anka i huvudrollen, säger Don Rosa, på tillfälligt besök i Stockholm med anledning av 70-årsjubileet.
HAN ÄR DEN som – utöver Carl Barks – är mest känd för sin tolkning av Joakim von Anka. Och nu, lagom till jubileet, återutges de numera klassiska äventyr från början av 1990-talet där Don Rosa ytterst detaljerat berättar om Joakim von Ankas tidigare, okända, liv. Hur denne började som en fattig skoputsarpojke i Glasgow och sedan arbetade sig över Atlanten där han skapade sin första förmögenhet tack vare det guld han hittade i Klondike.
Den som tycker att Joakim von Anka på så sätt förkroppsligar den amerikanska drömmen tolkar historien helt rätt, enligt Rosa.
– Runt 1900 kom min farfar över från norra Italien, som då tillhörde Österrike, till USA utan ett öre på fickan, studerade, fick ett jobb och gjorde bra ifrån sig. Många år senare hittade jag min farfars gamla koffert på vinden, vilket inspirerade mig till de där historierna, säger han.
MEN TILL SKILLNAD mot vad många tror är Joakim von Anka vare sig snål eller girig, åtminstone inte enligt Don Rosa.
– Han är bara försiktig med pengar och tycker att man ska tjäna dem på ett hederligt sätt, säger han.
Inbitna ankister brukar jämföra Don Rosa med Carl Barks som ”en av de främsta”. Men där Carl Barks teckningar var stilrena och till synes ”enkla”, är Don Rosas fulla av detaljer och information, inte sällan mycket verklighetstroget återgivet.
– Det är för att jag är en ”fan-artist”. Jag var aldrig professionell. Jag ritade bara för att jag tyckte det var roligt. Om du är professionell, däremot, måste du hitta sätt att förenkla. Det var Carl Barks en
mästare på. För du får bara betalt en gång. Några få hundra dollar per sida, oavsett hur komplicerad den är eller hur många exemplar som trycks. Det är regeln!
GENOM ÅREN HAR han sett sina alster misshandlas av ett otal klåfingriga redaktörer. För tolv år sedan fick han nog och slutade.
– Det var när alla jag träffade utomlands trodde att jag var rik. Då insåg jag att något var fel, säger ende son till ”Scotty” von Anka och Dunhilde O’rapp samt bror till Kalle Ankas mor, Hortensia. Det är nämligen så att både Joakim von Anka och Kalle Anka är ”morbröder”, snarare än ”farbröder”. Orsaken är ett misstag när serierna översattes till svenska, antagligen eftersom engelskans ”uncle” och ”nephew” inte gör någon distinktion avseende kön. * Skapad av: Carl Barks, 1947. maka eller make, men i övrigt anser jag mig inte ha den rätten att bara hitta på. Det är anledningen till att knattarnas pappa fortfarande är okänd. Carl Barks nämnde honom aldrig. Jag publicerade min första Joakim von Anka -serie när jag var 36. Carl Barks var 42 år när han debuterade. På så sätt är vi lite lika. * Donald Trump: – Han uppför sig och twittrar som en barnslig tonåring. Tyvärr är jag en inbiten samlare. Jag har mängder av saker på de tio hektar mark jag äger. Om jag inte hade haft det skulle jag flytta till Mexiko som ett pistolskott (... like a gunshot). 1993, berättas i tolv kapitel och har beskrivits som Don Rosas magnum opus om Joakim von Anka och ges i Sverige nu ut i en nyutgåva av Egmont förlag. han, inte utan en viss bitterhet i rösten.
Det är först nu, när han har slutat teckna, som han tycker sig ha fått den kontroll han vill ha. Åtminstone i de fall när hans alster publiceras signerade.
– Jag blev tvungen att varumärkesregistrera mitt namn för att få kontroll. Detaljer är viktiga, men tyvärr är det inte alla förlag som inser det, framför allt inte i USA.