DÅ SKA DU UNDVIKA MASSAGE

Massage har en lång rad positiva effekter, som att minska oro, stress, smärta och ångest, lindra muskelinflammationer och göra demenssjuka gladare. Men om det finns långsiktiga resultat är fortfarande oklart. Och det finns lägen när du helt ska undvika ma

Massage har använts i årtusenden för att lindra kroppsliga besvär. Men i mitten på 1900-talet började nyttan med massage att ifrågasättas – det var svårt att i studier visa på dess goda effekter. Massage kom i stället att betraktas som ett komplement till övrig behandling. Inställningen till vilken roll patienten skulle ha i sin behandling spelade också in: ett mer aktivt deltagande var nu målet. Massagen ansågs som något passiviserande som helst skulle undvikas.

DET ÄR SVÅRT att utföra studier kring effekter av massage och vad dessa kan tänkas bero på. Men allt fler pekar på positiva resultat.

Massage frisätter exempelvis måbra-hormonet oxytocin. Beröring av huden är ett grundläggande behov som kan vara av livsavgörande betydelse för det lilla barnet, men också ha fortsatt stor betydelse genom hela livet. Bristande beröring däremot kan innebära bestående beteenderubbningar och fysiologiska förändringar.

Amerikanska studier visar att massage kan inverka positivt på allt från smärta och oro till självbild, kontakt- och interaktionsförmåga. Barn med astma som masserades dagligen av föräldrarna bättrade sina luftflödesvärden. Både barnen och deras föräldrar var dessutom mindre oroliga.

ANNA AHLQWIST är legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut på Friskrehab i Johanneberg i Göteborg. Hit kommer idrottsmän, motionärer och de som har besvär relaterade till arbetsbelastning, sjukdom eller ålder. Man arbetar också med sjukgymnastik för barn och ungdom.

Fysioterapeuter arbetar utifrån ett synsätt som grundar sig på en helhetssyn på dig som person, berättar Anna Ahlqwist. Efter en muntlig genomgång av besvären sker en undersökning och bedömning och tillsammans görs en behandlingsplan upp. Här kan man välja olika behandlingsstrategier. I behandlingen ingår också att ge personen kunskap om uppkomsten av sina besvär, så att denne i möjligaste mån fortsättningsvis ska kunna förebygga problem.

– Vi resonerar runt hållning och funktion, nuvarande träning och arbetsställning. Manuell behandling som exempelvis mjukdelsmobilisering, liknande massage, kan också vara en del i behandlingsupplägget och en del i behandlingen av smärta och stelhet. Då besvären ofta ligger i ett förändrat rörelsemönster behöver personen också övningar för att förbättra sin funktion, menar Anna Ahlqwist.

Man måste också vara överens om syftet med behandlingen.

– Massage kan vara en hjälp på traven.

Det finns fysioterapeuter som är ännu mer inriktade på manuell behandling, som exempelvis lymfdränageterapeuter, berättar hon.

– De behandlar personer som exempelvis efter operation har fått försämrad cirkulation. Den typen av behandling skrivs då ut av en läkare på remiss.

I SVERIGE BRUKAR massage klassas som ett komplement till den vanliga vården. En del sjukhus erbjuder förutom lymfdränage även massage vid cancerbehandling i sjukdomens slutskede.

Taktil massage är en alternativ metod som i dag används på många sjukhus och som ingår i högkostnadskortet. Den taktila massagen beskrivs som en mjuk, långsam omslutande beröring av huden, där man gör strykningar med ett lätt tryck. Den kan hjälpa patienten att slappna av, minska stress, lindra smärta och illamående, ge bättre sömn och stärkt kroppsuppfattning.

I EN AVHANDLING vid Umeå universitet beskrivs hur taktil massage kan minska oro, stress och ångest, men också hur blodtrycket och hjärt- och andningsfrekvenserna sjunkit i samband med beröringsmassagen.

Resultat från avhandlingens delstudier tyder på att massagen aktiverar ett specifikt hjärnområde som är kopplat till glädje och välbehag. Detta särskilda område är inte bara inblandat i regleringen av känslor, utan har ett stort antal morfinreceptorer och aktiveras vid kroppens egen frisättning av endorfin. När beröringsmassage utvärderades på patienter som genomgått en stor operation, minskade massagen deras ångestnivåer. Och hos friska individer som fick beröringsmassage minskade aktiviteten i stressystemet, visar avhandlingen.

ATT DAGLIG MASSAGE även gör demenssjuka piggare och på bättre humör visar en rapport av SBU Alert (enhet inom Statens beredning för medicinsk utvärdering).

– Mycket tyder på att massage kan ge upphov till en rad positiva effekter hos demenssjuka. Det finns anledning att tro att massagen minskar oro och förbättrar den demenssjukes omvärldsuppfattning, skriver SBU Alert i sin utvärdering av metoden.

I den studie som ligger till grund för rapporten fick 16 patienter med Alzheimers sjukdom daglig massage under sex veckor. Resultaten visar att de som fick massage kände sig mer alerta och mer intresserade av sociala kontakter och mindre deprimerade och ångestfyllda, jämfört med kontrollgruppen. Dessutom förbättrades det visuella kort- och långtidsminnet och det verbala långtidsminnet.

OCH MASSAGE TYCKS även kunna påverka inflammation i musklerna. I en kanadensisk-amerikansk studie fick personer träna på motionscykel och fick därefter massage på ena låret. Sedan togs vävnadsprov från lårmusklerna i båda benen. Inflammationen var mindre i den lårmuskel som masserats efter träningen. Slutsatsen var att massage fungerar så som antiinflammatoriska läkemedel.

Samtidigt visade det sig att mitokondrierna (delar i en cell som förbränner energi) blev fler i den muskel som fått massage. Av detta drar forskarna slutsatsen att massage, för patienter med smärtande eller inflammerade muskler, kan vara ett komplement till läkemedel.

VÅRDGUIDEN PÅMINNER OM att du bör prata med din läkare om det är lämpligt att få massage. För massage är inte alltid bara av godo – det finns situationer när det bör undvikas. Vid exempelvis feber, akuta skador och inflammationer är det olämpligt med behandling, likaså vid hudåkommor och cancer förutom i slutskedet, enligt Vårdguiden.

Beröring av huden är ett grundläggande behov som kan vara av livsavgörande betydelse för det lilla barnet, men också ha fortsatt stor betydelse genom hela livet.