Sjuka kan få vänta längre på besked
På grund av brist på biomedicinska analytiker kan utredningar på Nu-sjukvårdens patologklinik ta längre tid. Anledningen till bristen tros vara bland annat låga löner och små möjligheter att utvecklas.
”Jobbar man inom regionen är lönen nästan hälften av vad den är inom läkemedelsforskningen”
ANNE KARIN HÖGLUND ordförande i Vårdförbundet Västra Götaland
På grund av brist på labbpersonal på Nu-sjukvårdens patologklinik kan sjuka tvingas vänta längre på sina provsvar. Anledningen tros vara förhållandevis låga löner och små möjligheter till karriärutveckling.
Biomedicinsk analytiker är ett bristyrke i hela landet, liksom i vår region. De utför kemiska analyser på blod, urin och ledvätskor för att kunna ge patienten en diagnos så snabbt som möjligt. SCB:S framtidsprognos visar att om ingenting görs kommer det att saknas nästan 2 500 biomedicinska analytiker år 2025.
På Nu-sjukvårdens patologklinik arbetar i dag omkring 40 personer, men för att förhindra att diagnoser och provsvar försenas behöver fler anställas.
– Det är en allmänt ansträngd situation. Rent generellt så tar det längre tid ju mindre personal vi har, så är det. Vi har lediga tjänster ute men hur många vi ska rekrytera vill jag inte gå in på, säger Peter Brodin, verksamhetschef på Nu-sjukvårdens patologklinik.
HÖSTEN 2017 VAR det endast 704 personer i hela landet som sökte utbildning till biomedicinsk analytiker, en minskning med över 20 procent gentemot tidigare år. Enligt Anne Karin Höglund, ordförande i Vårdförbundet Västra Götaland, finns det flera anledningar till det.
– UTBILDNINGEN ÄR lika lång som för en sjuksköterska men lönen är mycket lägre. Dessutom finns det inga möjligheter till att klättra på karriärstegen, säger hon.
Siffror från Nu-sjukvården visar dock att snittingångslönen för en biomedicinsk analytiker ligger på 30 980, medan sjuksköterskor tjänar i snitt en tusenlapp mindre, 29 800 kronor.
– Jobbar man inom regionen är lönen nästan hälften av vad den är inom läkemedelsforskningen. Då kan man anta att nyexaminerade tar sig en funderare innan man väljer arbetsgivare, säger Anne Karin Höglund.
VÅRDFÖRBUNDET MENAR ATT det krävs en reglerad specialistutbildning på avancerad nivå, att specialistbeteckningen blir skyddad, och att det införs akademisk specialisttjänstgöring i verksamheten liknande den som numera erbjuds sjuksköterskor runt om i landet.
En annan möjlig anledning till bristen är att 75 procent av de förvärvsarbetande biomedicinska analytikerna är 45 år eller äldre, och stora pensionsavgångar kommer att ske inom de närmsta tio åren.
Biomedicinska analytikers resultat står för mer än 70 procent av de underlag som krävs för att kunna ställa diagnos och snabbt sätta in rätt behandling. Bristen kan då innebära att sjuka människor kan få vänta längre.
– Det kan ta längre tid innan man får provsvar och kan påbörja en behandling. De är en nyckelgrupp och jätteviktiga för en god och säker vård.