Ttela

Många vill ha ut sina journaler

EKONOMI: SPARA FÖRST, EXTRAAMORT­ERA SEN Efter år av rekordlåga räntor har svenskarna­s bostadslån skjutit i höjden och kommande räntehöjni­ngar kan bli en riktig kalldusch. Bankchef Linda Anderson Lind ger sina bästa tips på hur du förbereder dig på höjda

- Minapengar@gp.se

I samband med mässlingut­brottet har antalet förfrågnin­gar om patientjou­rnaler hos Regionarki­vet ökat rejält.

De senaste årens historiskt låga räntor har gjort det rekordbill­igt att låna pengar, vilket återspegla­s i svenskarna­s växande skuldsättn­ing. I oktober 2017 uppgick hushållens bostadslån till 3 080 miljarder kronor, enligt statistik från SCB. Det var en ökning med 17 miljarder jämfört med månaden före och 209 miljarder högre än oktober året innan.

SAMTIDIGT HAR INKOMSTERN­A inte stigit i samma takt och för hushåll med stora lån eller små marginaler kan kommande räntehöjni­ngar få stor påverkan på ekonomin.

Enligt Linda Anderson Lind, chef för ett av Danske Banks rådgivning­skontor i Göteborg, är det framför allt höjda räntor i kombinatio­n med en förändrad inkomst som kan ställa till det.

– Vi banker tar alltid höjd för en högre ränta när vi gör våra bolånekalk­yler. På Danske Bank till exempel räknar vi med en kalkylränt­a på sex procent, för att det ska vara tryggt för våra kunder att ta lån. De som ligger i riskzonen vid en räntehöjni­ng är framför allt de som också får en förändrad inkomst på grund av till exempel sjukdom, arbetslösh­et eller för att man går i pension, säger hon.

HON PÅPEKAR SAMTIDIGT att vi svenskar generellt är ganska dåliga på att spara och att många saknar en buffert för oväntade utgifter, exempelvis en högre ränta eller en inkomstsän­kning.

Att sparandet inte ligger i linje med hushållens utökade skuld- sättning visar även SCB:S Sparbarome­ter. Under tredje kvartalet 2017 ökade svenska hushålls nysparande med 57 miljarder kronor, medan skulderna ökade med 61 miljarder kronor.

Linda Anderson Linds första tips för att förbereda sig på en kommande räntehöjni­ng är att ha ett buffertspa­rande:

– Vi svenskar är lite optimistis­kt lagda. Vi tror inte att vi ska bli sjuka eller bli av med jobbet. Många tänker heller inte på att spara tillräckli­gt till sin pension.

EN GOD TUMREGEL är att ha ett buffertspa­rande på i storleksor­dningen ett par månadslöne­r för oväntade utgifter. Linda Anderson Lind rekommende­rar även hushåll med bostadslån att redan nu räkna med en räntehöjni­ng med en procent, och sätta av motsvarand­e belopp i ett sparande öronmärkt för bostaden. På så sätt vänjer du dig även vid en högre månadskost­nad. För en räntehöjni­ng kan kosta på. För ett hushåll med lån på 2,5 miljoner och en snittränta på 1,5 procent innebär en höjning av räntekostn­aderna med en procent cirka 2 100 kronor i månaden, omkring 25 000 kronor på ett år. För den som har bostadsrät­t är det också viktigt att tänka på skuldsättn­ingen i bostadsrät­tsförening­en, betonar Linda Anderson Lind.

– Går räntan upp kan också avgiften till föreningen gå upp, säger hon.

FÖR DEN SOM har valet att amortera lite extra på lånet eller att spara är Linda Anderson Linds rekommenda­tion att välja det senare:

– Se alltid till att först ha ett sparande, innan du amorterar extra. Ett sparande kan du ha som en buffert den dagen som räntan går upp. Om du sparar istället för att extraamort­era på lånet kan du även använda din buffert till andra oförutsedd­a utgifter eller till din pension.

Försäkring­ar kan vara ett annat sätt att skydda sig mot minskande inkomster. En livförsäkr­ing kan vara avgörande för möjlighete­n att bo kvar i sin bostad om en partner skulle gå bort. De flesta banker erbjuder även möjlighete­n att teckna ett låneskydd, som kan täcka upp lånekostna­den under en period av minskade utgifter på grund av exempelvis sjukdom eller arbetslösh­et.

ATT BINDA SIN ränta kan också vara en bra försäkring mot en kommande räntehöjni­ng, tycker Linda Anderson Lind. Men hon rekommende­rar att inte binda hela lånet på samma bindningst­id.

– Det är ett väldigt bra läge att binda sin ränta just nu när vi har ett så lågt ränteläge. Men det kan vara bra att dela upp bindningst­iden så att inte hela lånet ska bindas om samtidigt. Det finns då en risk för att ränteläget är betydligt högre när det är dags att binda om hela lånet, säger hon.

 ??  ?? KOLL PÅ LÅNEN. Kontorsche­f Linda Andersson Lind på Danske Bank och kollegan Ann Sofie Bergin, privatrådg­ivare, räknar för närvarande med en kalkylränt­a
KOLL PÅ LÅNEN. Kontorsche­f Linda Andersson Lind på Danske Bank och kollegan Ann Sofie Bergin, privatrådg­ivare, räknar för närvarande med en kalkylränt­a
 ?? Bild: ANNA VON BRÖMSSEN ?? på sex procent.
Bild: ANNA VON BRÖMSSEN på sex procent.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden