Ttela

”Självklart att kryptering ska finnas”

- VIKTORIA OSKARSSON 0733-037053 viktoria.oskarsson@ttela.se

Alla bör ha rätt till att kommunicer­a via internet, okrypterat som krypterat. Det anser i alla fall internetex­perten Patrik Fältström.

Hur stort är egentligen internet? Sanningen är faktiskt att ingen vet. Funktioner­na är många, kommunikat­ionsvägarn­a likaså. Klart är att internet kan användas i olika syften.

Patrik Fältström arbetar som teknik- och säkerhetss­kyddschef på företaget Netnod och har följt internets resa sedan mitten på 1980-talet då det skapades. Och han var med och byggde delar av det.

SENARE, BÖRJAN PÅ 1990-talet, var han med och skapade Swipnet – Sveriges första kommersiel­la internetle­verantör. Han har bland annat även arbetat som internetex­pert i regeringen­s Itpolitisk­a strategigr­upp i mitten på 2000-talet.

Enligt Fältström har det alltid funnits olika sätt att kommunicer­a via internet. Det kanske mest kända för den breda massan är genom webbläsare som till exempel Google Chrome eller Internet Explorer, där man med hjälp av internet kan kommunicer­a genom webbadress­er i form av World Wide Web (www).

Men det finns alternativ, ett av det är känt som Darknet.

– Det finns egentligen inga exakta definition­er på det som en del väljer att kalla för Darknet. Generellt kan man säga att Darknet är det som inte går att nå via det många kallar vanliga webbläsare eller vanliga URL:ER, säger Patrik Fältström.

Precis som på ”vanliga internet” kan kryptering ske på Darknet. Ofta beskrivs Darknet som en plats där många brott begås, bland annat narkotikah­andel. Men enligt Patrik Fältström handlar det inte om Darknet i sig.

– Darknet går att nå utan kryptering, precis på samma sätt som ”vanliga internet”. Ibland behövs kryptering eller lösenord för att komma år viss informatio­n, men så ser det ut i båda fallen, säger han.

Under Arabiska våren 2011 ska krypterade sidor på Darknet ha använts av aktivister för att kraftsamla sina åsikter i upproret, eftersom deras åsikter inte var omtyckta av de olika ländernas styrande ledare.

Oavsett om det är kryptering på vanliga nätet eller Darknet, vad tycker du om det?

– Det är självklart att kryptering ska finnas. Det är också viktigt att alla kan använda kryptering för att komma över internet. Om du vill göra ett köp på internet vill du ju inte att någon ska få tar på dina kortuppgif­ter, och du vill ju heller inte att någon ska komma över ditt lösenord till din elektronis­ka brevlåda till exempel, säger Patrik Fältström.

Kryptering gör det ju också möjligt att dölja kriminella handlingar, vad tycker du om det?

– Många saker har en baksida, även i den fysiska världen. Av någon outgrundli­g anledning vill folk gärna ha diskussion­en om de negativa konsekvens­erna i just detta ämne. Men vi har ju inte en diskussion om det dåliga med knivar, de kan man ju döda människor med, till exempel.

I DEN HÄR artikeln väljer vi begreppet ”vanliga internet” för att beskriva det internet som den breda massan känner till, exempelvis att genom en webbläsare som Internet Explorer gå in på hemsidor med URL:ER som http:// www.ttela.se.

Sedan finns det Darknet – ett internet som egentligen fungerar på samma sätt som ”vanliga internet”, men har en annan teknik bakom.

Dock förväxlas Darknet ofta som något som enbart är krypterat, alltså låst och svårt att komma åt.

– Det är enkelt att komma åt Darknet. Du skaffar dig en plugin till din webbläsare sen är det klart. Rent tekniskt finns det flera sätt att komma in på Darknet, men rent praktiskt är det inte svårt, förklarar Patrik Fältström.

HAN VET HUR det ser ut på Darknet och också hur en del av det är uppbyggt rent tekniskt. Exakt hur stort internet är, går inte svara på.

– Att vara inne på webben, alltså en www-adress, är bara en av miljoner saker du kan göra på internet, säger Patrik Fältström.

 ?? Bild: STEFAN TELL ?? Patrik Fältström, internetex­pert.
Bild: STEFAN TELL Patrik Fältström, internetex­pert.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden