Ttela

Fler söker hjälp för hedersvåld

SVERIGE: MEDVETENHE­TEN HAR ÖKAT

- ANJA HAGLUND/TT

Antalet som söker hjälp för hedersvåld ökar, enligt personer som jobbar med problemati­ken. Medvetenhe­ten har blivit större – men samtidigt syns en oroande utveckling där förtrycket på sina håll hårdnar.

TT har varit i kontakt med flera myndighete­r och organisati­oner som stöttar personer som utsätts för hedersvåld.

Bilden de ger är samstämmig – allt fler söker hjälp.

– Det är en klar höjning. Sedan 2015 har antalet nya ungdomar som söker hjälp hos oss ökat med 50 procent, säger Dilek Baladiz, enhetschef på Origo, ett resurscent­rum mot hedersfört­ryck i Stockholm.

TOLKNINGAR­NA GÅR ISÄR när det gäller orsaken till ökningen. Dilek Baladiz tror att det framför allt handlar om en ökad medvetenhe­t.

– Fler har de här glasögonen på sig. Man ser signaler, vågar ställa frågor och börjar agera mer. Det kan också vara så att det är fler ungdomar i dag som faktiskt inte längre finner sig i förtrycket, säger Dilek Baladiz.

Sara Mohammad på Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) tror däremot att fler verkligen utsätts, och hon tycker sig också se att våldet blir alltmer utstuderat.

– Gärningsmä­n är tydligare med symboliska tecken som ska visa att ”det här handlar om min heder och din skam”.

Ett exempel är ett hedersmord i Årsta i Stockholm där mannen stympade kvinnans ansikte.

– Han skar av näsan, läpparna och öronen. Det har inom hederskult­uren symbolisk betydelse. Att man skär av öronen betyder exempelvis att man inte har lyssnat på normer och värderinga­r.

Organisati­onerna vittnar också om bärare av männens och familjens heder. * Kontrollen sträcker sig från vardagliga former av begränsnin­gar som exempelvis hur en tjej får klä sig, vem hon får umgås med och hur hon får röra sig, till stora livsfrågor att förtrycket trappats upp, framför allt i de segregerad­e förorterna.

– I vissa områden är förtrycket påtagligt. Ju fler landsmän i ett område, desto starkare påtrycknin­gar är det att man lever enligt hedersnorm­erna och desto fler vakande ögon. Det kan inte vara lätt för ungdomarna som lever där att ha vakande ögon på sig, se sig om över axeln och försöka undvika att hamna i centrum för ryktesspri­dningar, säger Dilek Baladiz.

Hur många som lever under hedersfört­ryck i Sverige är det ingen som vet. Enligt forskning från Stockholms universite­t kan var tredje flicka med två utlandsföd­da föräldrar vara drabbad. Mörkertale­t tros samtidigt vara stort.

”Gärningsmä­n är tydligare med symboliska tecken som ska visa att ’det här handlar om min heder och din skam’.”

SARA MOHAMMAD

DET BEHÖVS BETYDLIGT många fler som arbetar förebyggan­de mot hedersnorm­er, anser Dilek Baladiz.

– Hur når vi föräldrar och arbetar med familjer i ett tidigare skede, så de står emot grupptryck­et med barnets bästa i fokus? Hur ska man arbeta med förövare i en hederskont­ext, vilka metoder och strategier fungerar? Där är det ett stort vakuum i dag.

Sara Mohammad framhåller att brott med hedersfört­ecken också måste ha straff som känns.

– Syftet måste vara en avskräckan­de effekt, att potentiell­a förövare tvingas tänka över konsekvens­erna och ser att man inte kan begå dessa brott i lugn och ro. I nästa steg kan vi gå vidare och försöka förändra värderinga­r, säger hon. som vem hon ska gifta sig med. De som utmanar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas för att familjen ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. De kan bli utfrysta, hotade och misshandla­de. I sin mest extrema form resulterar hederstänk­andet i dödligt våld, så kallade hedersmord.

Länsstyrel­sen Östergötla­nd, * och våld är, är det ingen som vet. * Flera undersökni­ngar har gjorts. 2009 uppgav Ungdomssty­relsen att 70000 unga inte fick välja vem de gifter sig med. 2014 bedömdes i en statlig utredning att 100000 killar och tjejer under 25 år lever under hedersfört­ryck. Enligt forskning vid Stockholms universite­t lever var tredje elev med utländsk bakgrund under hedersrela­terade normer.

GAPF

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden