En 2 500 år gammal träningsform
Marilyn Monroe och Greta Garbo gjorde det på 40-talet. Politiker, artister och modeller tog över stafettpinnen. I dag finns det en yogastudio i var och varannan småstad och allt fler får upp ögonen för yogans hälsofrämjande effekter.
Yogan är på stark frammarsch och är ett av de ämnen du läser om på våra kom igång-temasidor.
Idag tränar var och varannan människa yoga. För många är det ett sätt att slappna av på och för andra är det en rolig träningsform. Men är man inte van vid att yoga kan det kännas som ett stort steg att inta position på en yogamatta. Och hur ska man veta vilken av alla yogaformer som passar en själv?
– I början har folk ofta en föreställning om att man måste vara vig och flexibel för att kunna utöva yoga. Samtidigt lever vi i ett samhälle där vi har höga krav på oss själva och ett stort fokus på prestation. Det är viktigt att komma ihåg att yoga är en individuell resa där man utgår från sina egna förutsättningar, säger Tua Hjemgaard.
HON DRIVER EN yogastudio i Trollhättan och undervisar även i yoga för personalen på GKN. Hon berättar att många som söker sig till yoga letar efter en träningsform som kan lindra till exempel värk, stress eller sömnproblem.
– Yoga är en spännande träningsform som innehåller en kombination av mental och fysisk träning. Vi jobbar mycket med andningsteknik och efter ett yogapass upplever man ofta att man känner sig lugn och avstressad. Ökad rörlighet och flexibilitet får man på köpet.
Yoga går att spåra ända tillbaka till år 500 f Kr, men spreds i väst under 1900-talet. Marilyn Monroe och Greta Garbo hör till några av de Hollywoodkändisar som fick upp ögonen för träningsformen och under 1970-talet fick yogan ordentligt fäste. Sedan dess har den något flummiga flower power-stämpeln suddats ut och i dag har träningsformen nästan blivit något av en folkrörelse. I takt med att nya hälsorön och träningstrender avlöser varandra lanseras också nya yogaformer och det finns en rad varianter att välja mellan.
TUA HJEMGAARD VÄLKOMNAR yogans frammarsch, inte minst som ett komplement till annan träning, och uppmuntrar folk att prova olika pass.
– I dag erbjuds yoga nästan överallt. Prova gärna olika ställen och olika instruktörer. Gymmens yogaklasser kan bygga på olika koncept och vill man ha mer fördjupning kan man vända sig till en yogastudio. Mina kurser består av tio tillfällen. På den tiden kan man se en enorm skillnad i utveckling.
Bara i Tua Hjemgaards studio erbjuds till exempel ashtanga, kundalini, yinyoga, chakrayoga och mediyoga. De består av olika kombination av rörelser, meditation och mantran, vissa mer fysiskt krävande än andra.
– Ashtangayoga till exempel, är en dynamisk yogaform där man utför en serie rörelser som synkroniseras med andningen. Yinyoga är en lugnare form där man fokuserar på området nedanför midjan och är stilla i varje position i flera minuter. Att vara stilla med sig själv och sina tankar kan vara utmanande nog, säger hon.
PRECIS SOM DET finns olika yogaformer finns det också olika förhållningssätt till yogan. Andlighet och meditation kan vara en anledning till att många lockas till yoga, men också till att en del kanske drar sig för att prova. – Grunderna i yogan har aldrig varit flummiga. Det handlar om levnadsregler som går att applicera på vårt samhälle även i dag – att inte bruka våld till exempel. Det är inte heller religiöst bundet och vi tillber ingen gud när vi reciterar mantran. Det handlar snarare om att öppna sig för sin inre styrka och vad kan vara finare än det? För Tua Hjemgaard handlar filosofin bakom yogan om att vidga sinnena, få nya perspektiv och skapa en större medvetenhet om hur man ser på sig själv och andra. – Det finns egentligen bara en risk med yoga – det kan leda till livsavgörande förändringar.