En aktiv bostadspolitik är lösningen på bostadsbrist

Trots att byggtakten ökat de senaste åren står många fortfarande utanför bostadsmarknaden. Särskilt gäller det människor som behöver väga in sin begränsade betalningsförmåga, inte minst ungdomar, nyanlända och äldre människor.

Utbudet behöver bättre återspegla betalningsförmågan. Och då är inte högre hyror svaret.

DEN FRIARE HYRESSÄTTNINGEN i nyproduktion som infördes 2006 har inte heller varit den lösning för bostadsbyggande som många hoppades på. Snarare är det i stället det statliga investeringsstödet som har börjat visa på resultat.

I sin ledartext 9 januari beskriver Joakim Broman att vi i perioder utan statlig bostadspolitik har sett lite av marknadsstyrt byggande. Det stämmer. Broman menar att det beror på ”hyresregleringen”. Men stämmer detta? Förutom att vi har bruksvärdessystem i dag sedan hyresregleringslagen avskaffades 1968 så finns det lärdomar att dra från Sveriges bostadspolitiska historia.

Sedan mitten av 1990-talet har det byggts i snitt 20 000 bostäder per år. Jämför det med över 100 000 om året på 1960-talet, då bostadsbristen byggdes bort med hjälp av en aktiv bostadspolitik.

Snarare än att vända tillbaka till en modell som vi på goda grunder har övergivit behöver vi utveckla och vässa de verktyg vi redan har.

ÄVEN OM INVESTERINGSSTÖD lättat upp situationen är det som byggs i dag mest för köpstarka grupper, inte för alla. Vilket faktiskt liknar situationen innan 30-talet, då Sverige hade en helt fri och oreglerad hyresmarknad.

Snarare än att vända tillbaka till en modell som vi på goda grunder har övergivit behöver vi utveckla och vässa de verktyg vi redan har.

Bland annat behövs investeringsstöd för hyresrätter till rimliga hyror, kommunerna behöver se över sin markpolitik och allmännyttan behöver användas som verktyg för en generell bostadspolitik. regionordförande Hyresgästföreningen Bohus Älvsborg-skaraborg