Säkerhetspolitiskt bråk om hot mattas
ÖB PÅPEKAR DOCK att en stor del av pengarna är bundna till åtgärder och satsningar som politikerna kommit överens om. Han önskar mer ekonomisk handlingsfrihet.
– Om vi behöver lägga mer på beredskap och insatser så vill jag kunna använda ekonomin för det utan att den ligger fast i ambitioner i överenskommelse, säger Bydén.
Enligt honom så finns inte längre några ”reserver och marginaler”. ÖB uppger att han fått skjuta upp vissa inköp av materiel, övningar och investeringar som inte påverkar krigsförbandens duglighet.
Det är också senareläggningen av sådana satsningar Försvarsminister Peter Hultqvist (S) tonar ned bråket om risken för ett väpnat angrepp på Sverige. Han ser ingen anledning att ”överpröva” försvarsberedningen.
Hultqvist aktar sig för att uttrycka sig på ett sätt som kan uppfattas som kritik mot beredningens nya formulering om att ett väpnat angrepp mot Sverige ”inte kan uteslutas”.
Vid inledningen av Folk och försvars rikskonferens i Sälen i söndags uppgav statsminister Stefan Löfven (S) bland annat att man inte ska säga till folk att nu står ”kriget för dörren”. Utrikesminister Margot Wallström (S) kallade försvarsberedningen för ”den där gruppen” och betonade att man måste vara försiktig med orden.
BORGERLIGA försvarspolitiker gick i taket och anklagade regeringen för att skönmåla säkerhetsläget och strunta i försvarsberedningen, där alla partier finns med. De var extra upprörda över att Löfven hävdade att formuleringen inte var förhandlad med regeringen, trots att försvarsberedningen leds av socialdemokraten Björn von Sydow och att också Miljöpartiet ingår i den.
Regeringen håller fast vid den säkerhetspolitiska bedömning som försvarsberedningen gjorde i sin slutrapport 2014. Den fanns sedan med i riksdagsbeslutet 2015 om den försvarspolitiska inriktningen 2016–2020. Där talas det om att ett enskilt militärt angrepp på Sverige är ”osannolikt”.
– Det riksdagsbeslutet är det som gäller, säger Peter Hultqvist.
Han säger att han ser fram emot den säkerhetspolitiska analys som försvarsberedningen ska leverera våren 2019 i sin rapport om förutsättningar för försvaret efter 2020. Han räknar med att den kan se annorlunda ut än analysen från 2014.
ÖB MICAEL BYDÉN gjorde för sin del klart att Försvarsmaktens tidigare bedömning om risker för Sverige står sig. – Sannolikheten för ett väpnat angrepp är fortsatt låg, sade Bydén i sitt tal i Sälen. Han underströk samtidigt att utvecklingen är svårbedömd och att riskerna i närområdet har ökat. Och Rysslands agerande, till exempel i Ukraina, hotar den europeiska säkerhetsordningen, enligt ÖB. Försvarsministern försöker dämpa konflikten om regeringens och beredningens formuleringar. Enligt Hultqvist finns det ”ingen anledning att ompröva någonting”, inte heller försvarsberedningens skrivning. Den utgår från vad beredningen var tvungen att planera för när totalförsvaret ska stärkas.