VECKANS REPORTERJOUR
?En Holmängsbo är nyfiken på historien bakom fattiggården, det gamla stenhuset på Holmängen i Vänersborg. Vad hade huset för betydelse och vilka bodde här?
Fattiggården är en del av hur den svenska socialpolitiken har tagit sig uttryck och ska inte förväxlas med fattighus, berättar Peter Johansson vid Vänersborgs museum.
– Fattighusen fanns i centrala Vänersborg under 1700- och 1800-talet. Det var en byggnad där personer som inte kunde klara sin försörjning fick bostad och mat. Där bodde både gamla, sjuka och barn, säger han.
FATTIGGÅRDEN PÅ HOLMÄNGEN öppnade 1880 och var nästa steg i den svenska socialpolitikens utveckling. På fattiggården bodde också personer som hade svårt att försörja sig av olika anledningar. – Det var ett brett klientel som levde där, även personer med fysiska och psykiska sjukdomar.
Till gården hörde mark och personerna som bodde här fick också lära sig att driva ett jordbruk.
– Det handlade om att bli mer självförsörjande genom odling och djurhållning, men också att lära de boende arbete och fostran, säger Peter Johansson.
Fattiggårdens verksamhet fanns kvar fram till början av 1910-talet. Då behövde västgötaregementet marken till övningar och skjutfält. Fattiggården ersätts av ett så kallat försörjningshem på Torpaområdet, nära Tärnans skola, och under 1920-talet övergår försörjningshemmet alltmer till en ren vårdinrättning för äldre och sjuka.
I DAG ÄR den gamla fattiggården på Holmängen ett bostadshus.
– Det är trevligt att det har kunnat bevaras under åren som gått, konstaterar Peter Johansson.