Göran Perssons fastighetsskatt spökar ännu
SKATTER. Pengarna på investeringssparkontot beskattas med cirka elva procent. Har du köpt en obebyggd tomt för sparpengarna kan du få betala 40 procent i skatt.
En ny rapport från tankesmedjan SNS ger förslag på hur kapitalbeskattningen kan förenklas och göras mer effektiv ur samhällsekonomisk synpunkt.
Det är ett genomarbetat förslag som presenterades på ett seminarium i veckan (17/1). Grundtanken är enkel: kapitalbeskattningen borde bli mer likformig eftersom det minskar risken för godtycke och skatteplanering. Rapportförfattarna, ledda av Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, pekar också på att en mer likformig kapitalskatt skulle ge möjlighet till sänkt skatt på arbete.
ENHETLIGA KAPITALSKATTER låter i sig inte kontroversiellt. Men dolt under ytan finns en knäckfråga som bidrog till Alliansens valseger 2006: fastighetsskatten.
Skatt på fastigheter är en favorit bland ekonomer. Argumenten för är många. Det påverkar inte incitamenten att arbeta. Fastigheterna är en stabil skattebas över tid och kan inte flytta utomlands. Dessutom tenderar fastighetspriserna att väga in skatten, vilket stabiliserar marknaden.
Bland svenska folket var däremot fastighetsskatten allmänt hatad. Den innebar att fastigheter beskattades med en procent av taxeringsvärdet varje år. Om huspriserna runt omkring gick upp följde skatten efter, oavsett hur inkomsten för fastighetsägaren såg ut. Det fick Alliansregeringen att 2008 avskaffa skatten och istället ersätta den med en kommunal avgift. Många såg det som en seger för dem som generellt förespråkar sänkt skatt. Men frågan är mer komplex än så.
SVERIGE HAR IDAG världens högsta marginalskatter på arbete, samtidigt som vi har näst lägst skatt på fastigheter i hela OECD. Oavsett vilken nivå på skatteuttaget man förespråkar måste man se att det förhållandet är skadligt för ekonomin.
Rapportförfattarna föreslår bland annat att det ska finnas en begränsning av skatten för hushåll med låga inkomster och att summan man betalat under åren ska räknas av från reavinstskatten när fastigheten säljs. Det är ett intressant förslag som åtminstone delvis löser legitimitetsfrågan.
MEN BERÄTTELSERNA OM folk som tvingats sälja sina hem för att ha råd att betala skatten sitter djupt hos många svenskar. Det är sannolikt huvudskälet till att Svantesson och Moderaterna redan på förhand säger nej till en ny fastighetsskatt. Det är synd, inte minst för att det försämrar möjligheterna till en bred skattereform och ytterst, chansen att sänka inkomstskatterna.
Göran Perssons fastighetsskatt spökar ännu. Lärdomen är tydlig: reformera de dåligt utformade skatterna innan det är för sent. För väljarna minns alltid det orättvisa.