Mata dina bakterier och lev längre
Tarmfloran ges allt större betydelse för hur vi mår och risken för att drabbas av kroniska sjukdomar. Ju fler olika arter som lever i våra tarmar, desto bättre. Det bästa vi kan göra, visar det sig, är att mata bakterierna genom att äta mycket fibrer.
I västvärlden och under efterkrigstiden finns en tydlig trend. Samtidigt som antalet infektionssjukdomar har minskat, har antalet som drabbas av allergier och vissa andra sjukdomar, som de inflammatoriska tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom, ökat.
– Under samma period har vi förändrat våra kostvanor ganska rejält. Vi äter mer färdigprocessad mat och betydligt mindre kostfibrer, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet.
DET HAR FUNNITS olika teorier, men det är först på senare år som forskarna ägnat tarmfloran någon större uppmärksamhet, det vill säga de bakterier som naturligt lever i våra tarmar. Detta trots att vi i genomsnitt släpar runt på ett kilo bakterier, motsvarande 100 biljoner bakterier, som lever där i samspel med kroppen i övrigt.
Fredrik Bäckhed och hans kollegor har studerat kostfibrernas betydelse för tarmfloran och hur de påverkar hur många olika sorters bakterier som lever i våra tarmar, det vill säga tarmflorans diversitet.
– Vi i västvärlden äter betydligt mindre fibrer i dag än vad vi gjorde tidigare och det finns ett tydligt samband mellan mängden fibrer och tarmflorans diversitet, säger Fredrik Bäckhed.
KOSTFIBRER ÄR EN naturligt förekommande kolhydrat som inte kan spjälkas av vår egen matspjälkningsapparat. I stället kommer den helt intakt till tjocktarmen där den blir till föda för alla de bakterier som lever där. Bakterierna
Den består normalt av flera hundra olika arter bakterier, även om den allra största delen bara består av ett fåtal arter. Kosten påverkar hur fördelningen av dessa arter ser ut. En kost rik på fibrer ökar antalet arter i tarmen, något som tros vara förklaringen till varför fibrer är så bra för hälsan. * Kostfibrer är naturligt förekommande kolhydrater som inte kan spjälkas av vår egen matspjälkningsapparat. Det finns många olika. Exempel på kostfibrer är betaglukan eller inulin.
* Kost som innehåller mycket kostfibrer är exempelvis frukt, grönsaker, baljväxter, korn och havre.
* Fibberrik mat ger en större mättnadskänsla, jämfört med en mer fiberfattig kost. En fiberrik mat bidrar också till att hålla blodfetthalterna låga och till att blodsockret stiger långsamt. Källa: Livsmedelsverket, med omsätter fibrerna till korta fettsyror som kroppen sedan kan tillgodogöra sig.
Forskning har visat att en fiberrik kost – som innehåller mycket frukt, grönsaker, baljväxter, korn och havre – minskar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdom, ledbesvär samt död, oavsett orsak.
– Men exakt varför den här kosten är så bra vet vi ännu inte eller om olika kostfibrer har olika effekter, säger Fredrik Bäckhed.
HANS EGEN FORSKNING, däremot, visar att fibrerna tycks
ha en avgörande betydelse för hur många olika sorters bakterier som lever i tarmen och genomsläppligheten hos det slemlager som finns på insidan av tjocktarmen. Slemlagrets syfte är att hålla bakterierna borta från tarmväggens celler.
– Hos möss som fick mindre fibrer förändrades tarmfloran dramatiskt. Arter som tidigare var ovanliga blev mer vanliga, och vice versa, samtidigt som genomsläppligheten hos det slemlager som skyddar tarmväggen ökade, säger Fredrik Bäckhed.
HANS AMERIKANSKE kollaga, Andrew Gewirtz vid Georgia State University, utförde liknande experiment. Möss som matades med en kombination av lite fiber och mycket fett drabbades inte bara av kroniska inflammationer i tarmen. De gick även upp i vikt och fick försämrade blodsockervärden. Däremot, möss som också fick kostfibret inulin gick inte upp lika mycket i vikt samtidigt som deras tarmflora och tarmslem var nästintill normalt.
– Nu ska vi gå vidare och se om tarmfloran påverkar risken att insjukna i typ 2-diabetes och om man kan förhindra uppkomsten av sjukdomen genom att förändra tarmfloran. För det är inte bara generna som gör att vissa men inte andra drabbas av typ 2-diabetes, säger Fredrik Bäckhed.
flera.