Stora skillnader i friskvårdssatsningar
TTELA har granskat friskvården på olika arbetsplatser i vårt område och skillnaderna är stora. Är du kommunanställd i Lilla Edet får du 500 kronor i friskvårdsbidrag. Jobbar du däremot på Essity i samma kommun har du 3 000 kronor att plocka ut.
Frisk personal är en gladare och mer produktiv personal. Det är en uppfattning som delas av många arbetsgivare och som också är ett skäl till att många väljer att satsa på friskvård, ofta i form av friskvårdsbidrag. Skatteverket har sammanställt en lista över motions- och friskvårdsförmåner som är godkända för en arbetsgivare att skattefritt erbjuda sina anställda. Dit hör till exempel akupunktur, bergsklättring, hypnos och pilates. Men varje arbetsgivare får själv avgöra om de ska erbjuda friskvård över huvud taget och begränsa antalet aktiviteter.
TTELA har kontaktat ett antal olika arbetsgivare – privata, kommunala och statliga – i området för att ta reda på hur de arbetar med friskvård. Undersökningen visar att summan för friskvårdsbidrag skiljer sig mycket mellan olika arbetsgivare – från 500 kronor upp till 3000 kronor per år. Hur stor andel av de anställda som utnyttjar bidraget varierar också – från 25 till drygt 50 procent.
INOM TROLLHÄTTANS STAD infördes friskvårdsbidraget förra året, efter att kommunen arbetat med ett projekt inom så kallad employer branding.
– Diskussionen har funnits i flera år. I samband med projektet resonerade man om vad Trollhättans stad vill förmedla som arbetsgivare och hur man kan locka nya medarbetare. Det landade bland annat i ett beslut om att införa friskvårdbidrag, berättar personalhandläggare Thomas Johansson.
Anställda får 750 kronor per år att använda till de aktiviteter som godkänns av Skatteverket, vilket 36 procent utnyttjade förra året. Anställda har också rätt till en friskvårdstimme, det vill säga möjlighet att ägna sig åt friskvård på arbetstid.
I Melleruds kommun ingick friskvårdsbidrag i budgeten till och med 2017 men det upphörde vid årsskiftet. Enligt Karin Odhnoff, t.f. personalchef i Melleruds kommun, finns det ännu inget beslut om en fortsättning.
– Tidigare fick anställda ett friskvårdsbidrag på 500 kronor per år. Nu pågår det diskussioner om hur man ska göra framöver. Jag vet att flera chefer och medarbetare gärna ser en fortsättning på friskvårdsbidraget, säger hon.
MEN HÄLSA HANDLAR om mer än motion. Agneta Lindegård Andersson är docent i folkhälsovetenskap vid Institutet för stressmedicin i Göteborg. Hon menar att friskvård visserligen kan vara en av pusselbitarna för att främja hälsa på en arbetsplats men är långt ifrån den enda faktorn som har betydelse.
– En del arbetsgivare tycks tro att bidrag till ett gymkort är en tillräcklig insats för att lösa problem med sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Men det löser inte alla problem och kan inte ersätta det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger hon.
Bland de arbetsgivare vi frågat är det en begränsad del av de anställda som faktiskt utnyttjar sitt friskvårdsbidrag. Enligt Lindegård Andersson handlar det ofta om människor som redan rör på sig.
– Friskvård kan också användas som ett argument för att locka nya medarbetare, men risken är att det får samma effekt – det intresserar de som redan är aktiva.
Hon menar att de bästa friskvårdssatsningarna är de som går att anpassa efter individuella behov. Och för att satsningar på hälsa ska bli effektiva krävs också stöd från ledningen.
– Vi vet att glada friska personer fungerar bättre och att det finns en koppling mellan god arbetsmiljö, kvalité och produktivitet. Men satsningar på hälsa kräver ett strukturerat arbete, som måste genomsyra både arbetsmiljön och företagskulturen.
VÅR GRANSKNING VISAR också på skillnader mellan kommunerna och de kommunala bolagen. Hos till exempel Eidar och Vänersborgsbostäder har de anställda ett bidrag på 2500 respektive 2000 kronor. I Vänersborgs kommun har man valt en annan linje. I stället för friskvårdsbidrag finns en personalklubb, med en anställd konsulent, där kommunanställda erbjuds rabatter på träningsanläggningar och olika aktiviteter inom både motion och nöje.
– Vi ser en stor vinst i att ordna aktiviteter tillsammans. Det skapar en vi-känsla och gemenskap, säger personalchef Anna Johannesson.
Utöver det har varje arbetsgrupp möjlighet till riktade insatser utifrån arbetsplatsens behov.
– Vissa arbetsgrupper har ett fysiskt krävande jobb, andra har det svårare med stress. Då är det upp till chef och arbetsgrupp att hitta insatser som passar där. Finns det ett behov av till exempel styrketräning kan det ske på arbetstid, men då ska det också följas upp, säger Anna Johannesson.