8,4 miljoner n
JEMEN: WFP VARNAR FÖR MÄNSKLIG KOLLAPS I JEMEN
Inne på det överfulla sjukhuset i hamnstaden Hodeidah brast det plötsligt för Wfp-chefen David Beasley. Efter att ha gått genom sal efter sal med barn som var nära att svälta ihjäl var han tvungen att dra sig undan och gråta.
De senaste månaderna har rubrikerna om flyganfall, separatister och mobiliserande extremister duggat tätt. De som drabbas av krigens grymma konsekvenser, Jemens nödlidande befolkning, är det mer tyst om.
– 18 MILJONER jemeniter lägger sig hungriga varje kväll och 8,4 miljoner är på gränsen till svält. Att se ett land som hade sådana möjligheter helt krigssargat och nedbrutet är förfärligt, säger Beasley till TT under ett besök i Stockholm.
Två stora hinder försvårar i nuläget FN:S livsmedelsprograms (WFP) arbete i Jemen: finansiering samt tillträde till de drabbade områdena. Containrar med mat har blivit stående i månader för att hamnar och flygplatser varit stängda och det är minst sagt krångligt för Wfp-personal att få visum. Dessa frågor diskuterar Beasley intensivt med konfliktens parter, bland dem Saudiarabien som leder en militärallians som stödjer regeringen i striderna mot de Iranstödda Huthirebellerna.
– Jag är mycket rak mot saudierna, jag har sagt att de i och med kriget har humanitära förpliktelser. Och jag är faktiskt hoppfull. Nyligen offentliggjorde de 1,5 miljarder dollar i nödhjälp och de hjälper oss med tillträde, så att vi kan få in mat och utrustning, berättar han.
– Mitt budskap till alla parter är: Avsluta kriget. Men tills dess måste vi få hjälp att hjälpa.
BEASLEY HAR OCKSÅ suttit i långa samtal med Huthirebellerna, som styr mycket av norra Jemen och som för ett par år sedan tvingade regeringen att lämna huvudstaden Sanaa och flytta sitt högkvarter till Aden. Det är Huthirebellerna som kontrollerar Hodeidah, som är en viktig hamn för WFP.
–Vi har en god arbetsrelation, Huthirebellerna säger rätt saker. Men de måste agera också. Vi har fortfarande stora svårigheter att få utrustning, mat och personal dit vi behöver, konstaterar Beasley.