Kränkningar på nätet vardag för unga
NYHETER: Polis, forskare, lärare och elever. Alla säger de samma sak – dagens mobbning sker till största del på nätet. ”Kränkningar på sociala medier är vardag för oss”. Det berättar fyra ungdomar för TTELA när vi granskar nutidens mobbning.
Vi behöver inte gå långt tillbaka i tiden då mobbning och ungas utsatthet var koncentrerad till skolan. Ofta fanns fristaden hemma. Högstadieungdomar i dag kan inte ens föreställa sig detta eftersom att snapchatta är en del av livet. I och med nätets och sociala mediers intåg följde mobbningen med hem och fristaden försvann. Ord och meningar som ”hora”, ”bög”, ”du är så jävla ful” och ”jag ska döda dig” landar i telefonen innan läggdags, vid fredagsmyset och under fotbollsträningen. TTELA har granskat nutidens mobbning.
På polisens it-forensiska sektion i Vänersborg spårar polisen vem eller vilka som ligger bakom brott över nätet och i det här fallet sociala medier. Enligt Jan-åke Pettersson handlar många fall om unga människor som skrivit något som uppfattas som kränkande och till och med hotfullt.
– Vi jobbar dagligen med det här och har märkt en markant ökning, det är oerhört vanligt mellan personer under 18 år. Men jag tycker inte att ungdomar ska behöva tåla sådant här, säger han och förklarar att ökningen kan bero på att många unga inte förstår vad de gör sig skyldiga till. Att lagen även gäller dem och även på nätet.
– När jag var ung så fick jag en moped men ingen lärde mig hur jag skulle köra. Jag följde trafiken och skruvade lite på den. Det är ungefär samma sak med mobiler och sociala medier. Vuxna delar ut mobiler till små barn och ungdomar men ingen förklarar för dem hur de ska göra eller bete sig. Ytterst är det väl föräldrarnas ansvar men jag tycker att skolan vore en bra plats att lära sig det, säger han.
ENLIGT JAN-ÅKE PETTERSSON finns ett antal brott ungdomar kan göra sig skyldiga till. Till exempel ärekränkning som går ut på att sprida osanna uppgifter, antydningar eller förnedra någon. I Sverige är ärekränkning ett samlingsnamn för förtal och förolämpning.
– Pratar vi om unga människor så är straffet ofta böter.
Lindrigt kan man tycka men i det uppmärksammande In stag ramupploppet i Göte borgför fe mår sedan dömdes två unga tjejer att betala över en halv miljon i skadestånd till offren.
DE SOCIALA PLATTFORMAR som polisen ofta stöter på i utredningarna är Kik, Viber, Snapchat och Instagram, i vissa fall även Facebook.
– I de flesta fall är allt spårbart. Ofta ligger de här bolagen i till exempel USA eller Estland och vi får då be dem lämna ut uppgifterna till oss och många av dem gör det. Sedan finns det såklart bolag som krånglar mer än andra, säger Janåke Pettersson.
Allt som rör brott mot ungdomar eller där ungdomar står som gärningsmän prioriteras av polisen. Jan-åke Pettersson råder unga som är utsatta att ta samla bevis. Ta skärmdumpar med så mycket information som möjligt.
– Det kan vara att avsändarens användarnamn syns eller vilken tid det skickades. Ju mer information desto bättre är det för utredningen.
JAN-ÅKE PETTERSSON KOMMER ihåg att när han var nyexaminerad polis på 80-talet så var de ute i skolorna för att prata om lag och rätt samt hade cykelutbildning om trafikregler.
– Det kanske är dags att vi tar upp detta igen men med andra fokusområden såsom hur man beter sig på nätet och konsekvenser av detta, säger han.