”Lättare att kränka någon man inte ser”

– I grunden är mobbningen densamma i dag som tiden innan nätet. Den har bara hittat andra rum att verka i, säger internetforskaren Elza Dunkels. I samma andetag säger hon att det är vansinne att förbjuda mobiler på skoltid.

Var tredje ung person har under 2017 blivit utsatt för kränkningar på nätet enligt Friends årliga undersökning. Av alla deltagande barn och unga i undersökningen som utsatts för kränkningar är det mer än var fjärde som också utsatts för mobbning.

Elza Dunkels vid Umeå universitet anses som en av Sveriges främsta experter på unga och nätet. Hon har skrivit ett flertal böcker i ämnet och är en flitigt anlitad föreläsare.

– Nätmobbning och kränkningar är egentligen en fortsättning på något som hänt i skolan. Offer och förövare är i de flesta fall bekanta med varandra sedan tidigare och det är i skolan som den bekantskapen sker. Kränkningarna behöver inte bestå av händelser, meddelande och bilder, det kan lika gärna vara ett utanförskap. Det är viktigt att komma ihåg att det som sker på nätet inte är något dolt som inte går att upptäcka, säger hon och fortsätter.

– JAG SKULLE säga att mobbning och kränkningar på nätet ofta är lättare att få syn på än den traditionella mobbningen. På nätet lämnas alltid spår kvar. Nätmobb-

ning är också enklare i den mening att det är lättare att kränka någon man inte ser.

FORSKNING VISAR ATT unga mellan 13-16 år är de som är mest utsatta för kränkningar via sociala plattformar och enligt Friends undersökning är det flickor som utsätts mest.

Psykologerna och forskarna Sofia Berne och Ann Frisén vid Göteborgs universitet har gjort flera studier om hur unga drabbas. Deras slutsats är att den vanligaste mobbningen är att ge sig på någons utseende. Flickor ofta får höra att de ser feta ut och pojkar får höra att de inte är tillräckligt muskulösa. Det handlar alltså till stor del om normer, hur tjejer och killar ska vara och hur de ska se ut.

Elza Dunkels menar att ämnena som mobbningen kretsar kring i dag inte är annorlunda än tidigare, det handlar om samma påhopp och kränkningar. Ofta är personer som sticker ut från den ovan nämnda normen extra utsatta.

– Det handlar om kvinnohat, rasism och hbtq-personer, säger hon.

ATT MÅNGA SKOLOR av flera anledningar har börjat förbjuda mobiltelefoner på skoltid är dock fel väg att gå enligt Dunkels.

– Jag tycker att det är ansvarslöst. Istället måste vi lära och stötta barnen hur de ska använda sociala medier och den rätta platsen för det är i skolan. Att undvika och förbjuda är vansinne. Ungdomarna kommer inte lära sig själva.

Anna- carin W ett e for spå antimobbnings organisationen Friends håller med.

– Det är som att sätta plåster på problemet.

Hon menar att vuxna behöver lära barnen om sociala relationer.

– Det handlar inte om att lära sig alla appar och ha full koll på vad barnen gör på nätet. Det handlar om normer och hur vi är mot varandra och vuxna är bra på sociala relationer, det ska vi lära våra barn, säger hon.

ATT BRY SIG och vara intresserad av vad ens barn gör på nätet är inte konstigare än att fråga vad de har gjort i skolan eller på träningen.

– Tänk som att barnet har ett udda intresse och fråga på samma sätt. Var intresserad, vifta inte bort barnets eventuella problem med enkla lösningar. Använd din erfarenhet som vuxen och försök lösa det i stället, säger Elza Dunkels.

MEN ATT NÄTHAT och mobbning är ett problem som till största delen rör unga människor avfärdar Dunkels.

– Titta på hur vuxna människor uppträder på sociala medier. Hur ska vi kunna lära barn och unga hur de ska uppföra sig när vuxna sprider hat på sociala plattformar och pratar illa om andra människor vid köksbordet och framför tv:n. Jag skulle säga att mobbning på nätet inte är ett problem hos unga utan ett samhällsproblem.

”Det handlar om kvinnohat, rasism och hbtq-personer.” ELZA DUNKELS Forskare