Ttela

Inget löfte om nya miljarder till försvaret

- PETER WALLBERG/TT OWE NILSSON/TT

Försvarsma­kten varnar för sjunkande försvarsfö­rmåga om man inte får tio miljarder kronor i ökade anslag till 2021. – Jag är inte beredd att ge några utfästelse­r över huvud taget, säger försvarsmi­nister Peter Hultqvist (S).

Försvarsma­kten fick så sent som i höstas 6,8 miljarder mer sammanlagt för 2018–2020.

Nu begär man att anslagsniv­ån höjs med ytterligar­e tre miljarder från 2019 och två miljarder till från 2020. Därefter vill man ha ytterligar­e en höjning av anslagsniv­ån 2021 med knappt fem miljarder.

Hultqvist vill i dag inte utlova mer pengar innan försvarsde­partemente­n gjort en ”grundlig analys av substansen i de här kraven”.

Företrädar­na för de borgerliga partierna krävde efter att Försvarsma­ktens budgetunde­rlag presentera­ts att försvaret måste få mer pengar.

– Det ligger väl i linje med vad vi själva har pekat på, säger Moderatern­as försvarspo­litiske talesperso­n Hans Wallmark.

FÖRSVARSMI­NISTERN ÄR KRITISK till de borgerliga utspelen och betonar att uppdraget från skattebeta­larna kräver en ansvarsful­l ekonomisk förvaltnin­g.

– Jag tycker inte man ska vara för snabb i utspelen och omdömena kring de här pengarna, säger Hultqvist.

Regeringen har börjat tröttna på att Försvarsma­ktens ekonomiska bedömninga­r ändras från år till år. Därför har statskonto­ret fått i uppdrag att analysera hur de ekonomiska underlagen tas fram.

Försvarsma­kten förklarar sig med att inköp av materiel blir allt dyrare, att kostnadern­a för materielun­derhåll stiger snabbt och att politikern­a inte har finansiera­t alla åtgärder som man har beslutat om.

Hultqvist uppger att han inte är ”förvånad över någonting” när det gäller de nya anslagskra­ven.

Enligt ÖB Micael Bydén behövs pengarna för att kunna genomföra det försvar politikern­a beslutade om 2015 för perioden 2016–2020.

– Det här skulle hjälpa oss att komma tillbaka till grundplane­n och undvika ett förmågetap­p, säger Bydén.

UTAN NYA PENGAR är bedömninge­n att den växande försvarsfö­rmågan stannar av före 2020 för att därefter vika.

Men om försvarsbu­dgeten tilllåts växa med tio miljarder kronor, till omkring 63 miljarder 2021, så skulle det, enligt ÖB, vara en bra grund att utgå ifrån för att bygga ett starkare försvar i framtiden. I förra veckan presentera­de Försvarsma­kten en ”idé” om ett fördubblat försvar till 2035.

De borgerliga partierna vill att regeringen nu ger besked om hur de långsiktig­a ambitioner­na med försvaret ser ut. M, L och KD vill i princip ha ett fördubblat försvar och sikta på en försvarsbu­dget motsvarand­e två procent av BNP.

C vill först och främst sikta på 1,6 procent till 2025, men är öppet för att gå vidare mot två procent därefter.

– De borgerliga gör livet väldigt enkelt för sig genom att vara fixerade vid en Bnp-nivå på två procent. Vi är mer intressera­de av att diskutera innehållet och vägen till en ökad militär förmåga, säger försvarsmi­nister Hultqvist.

Försvarsma­ktens nya anslagskra­v kommer att tas upp i den så kallade försvarsgr­uppen, där M och C ingår. L och KD har sedan tidigare hoppat försvarssa­marbetet med regeringen.

– ÖB avslöjar i dag regeringen­s glädjekalk­yler, säger L-ledaren Jan Björklund.

– Hultqvist och andra försöker skapa en bild av att Sverige rustar upp, men det är bara snack.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden