Funktionsnedsatta extra utsatta
Det finns en bristande kunskap när det gäller sexuella övergrepp på personer med funktionsnedsättning. Habiliteringschefen i Fyrbodal tror att det finns ett stort mörkertal.
– Absolut. Det här är ju kvinnor som ofta är i beroendeställning vilket gör dem extra sårbara. Om en kvinna utan funktionsnedsättning drar sig för att anmäla, är det ännu svårare för dem med olika funktionsnedsättningar, även om man inte har en intellektuell funktionsnedsättning, säger Annica Johansson, habiliteringschef på vuxenhabiliteringen i Fyrbodal.
Till habiliteringen kommer personer med olika funktionsnedsättningar som autism, rörelsenedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning. De söker sig inte till habiliteringen just på grund av att de har blivit utsatta för sexuella övergrepp.
– Men det kan uppdagas när de söker för något annat. Vi frågar om man har blivit utsatt för våld eller övergrepp vid alla våra nybesök.
I STATISTIK FRÅN Brottsförebyggande rådet, Brå, går det inte att utläsa hur många personer med funktionsnedsättning som har blivit utsatta för sexuella övergrepp.
Men i en rapport från 2007 konstaterade Brå att det finns tre teman som utmärker beskrivningar av våld mot personer med funktionsnedsättning: osynlighet, sårbarhet och beroende. När det gäller sexuella övergrepp omnämns framför allt kvinnor med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar.
– Men det finns givetvis sexuella övergrepp mot män i den här gruppen också. Och de är om möjligt ännu mer osynliga, för det lilla man pratar om handlar framför allt om flickor och kvinnor, säger Annica Johansson.
Hon beskriver flera olika sätt på vilket personer med funktionsnedsättning blir osynliggjorda.
– Det finns en föreställning om att den här gruppen inte har sex. Både i skolan och inom vården. Föräldrar till en person med intellektuell funktionsnedsättning kanske inte heller tänker sig att deras vuxna barn är sexuellt aktivt, säger hon.
DESSUTOM KAN DE utsätta sig själva för fler risker. Dels på grund av bristande sexualupplysning som inte är anpassad till dem, och dels för att de gärna vill passa in.
– Man kanske gör saker och tilllåter saker för att man så jättegärna vill vara som alla andra. Så har man en lindrig intellektuell funktionsnedsättning utsätter man sig för mycket risker, säger Annica Johansson.
Man kanske inte kan eller vet att man bör anmäla ett sexuellt övergrepp.
– Man kan inte berätta och det vet ju förövarna och då är det mindre risk för dem att det uppdagas.
Men hon menar att även de som har en fysisk funktionsnedsättning är mer utsatta än andra.
– Säg att du är synskadad och åker färdtjänst. Om du blir utsatt för ett sexuellt övergrepp ser du inte om det är förövaren eller någon annan nästa gång du åker, säger Annica Johansson.
Dessutom blir det problematiskt om personen har en relation till och är beroende av förövaren.
– Om du sitter i rullstol är det mest effektiva att den personen tar din rullstol och mobiltelefon. Då kan den säga att ”gör du inte det här så får du inte din rullstol tillbaka”. Då kommer du ingenstans.
DET HÄR ATT vara beroende av andra för att få hjälp med sin personliga hygien är också en utsatthet.
– Du är van att vara naken inför andra människor varje dag, du blir duschad och andra tar i dig på ett sätt som andra skulle vara otroligt obekväma med. Och var går de gränserna då? Hur någon berör dig när du är naken? säger hon.
– De här människorna måste ha samhällets stöd, men det är också det som kan göra att det bli osynliggjort. För alla tänker att de har hjälp av någon så ingen gör någonting. Och ibland kan samhällets stöd vara de som är förövarna, säger hon.
”Säg att du är synskadad och åker färdtjänst. Om du blir utsatt för ett sexuellt övergrepp ser du inte om det är förövaren eller någon annan nästa gång du åker.”