Så ska matfusket stoppas
Den som fuskar med maten ska kunna få upp till två år i fängelse. Det föreslår regeringen i en ny proposition. Böter räcker inte, enligt landsbygdsminister Sven-erik Bucht (S). – Det går inte att lugga en flintskallig, men det går att sätta honom i fängelse, säger han.
Kött som ingen vet var det kommer ifrån, slakterier helt bortom myndigheternas kontroll och organiserat tjuvfiske.
I dag beslutade regeringen om en proposition om en skärpning av livsmedelslagen. Den som fuskar systematiskt med våra livsmedel ska kunna dömas till upp till två års fängelse. För mindre allvarliga brott ska det finnas sanktionsavgifter på upp till 100000 kronor.
– Matfusk är jätteallvarligt och helt oacceptabelt. Vi vill ju att konsumenterna ska köpa svenskt och då måste man som konsument kunna lita på maten, säger Sven-erik Bucht.
Straffskärpningen välkomnas av Livsmedelsverket.
– Absolut. Det fanns fängelse i straffskalan för tio år sedan, men det togs bort. Syftet är att höja statusen för de här brotten. Som det är nu nedprioriteras de av de rättsvårdande myndigheterna, vilket är helt förståeligt eftersom brotten inte anses som grova. Men utan fängelse i straffskalan kan du inte häkta någon eller genomföra husrannsakningar, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Om problemet med matfusk ökar eller inte är det ingen som vet. Av den enkla anledningen att man inte har letat aktivt tidigare. För att få fart på arbetet har regeringen anslagit 3,5 miljoner kronor per år för att utbilda kontrollanter. Pengar som har gett resultat.
– I dag upptäcker vi betydligt mer saker. Förra året registrerade vi runt hundra misstänkta brott mot livsmedelslagen, säger Louise Nyholm.
Brotten är av mer eller mindre allvarlig karaktär. I vissa fall finns kopplingar till organiserad brottslighet. Brotten som sådana kan handla om allt från felmärkning och olaglig import till olagliga slakterier.
Om propositionen går igenom är tanken att den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2019.