David älskar att underhålla
En projektgubbe med passion för musik och för att underhålla. Pianisten David Carbe, som på söndag gästar Hebeteatern med sin kvartett, vet vad han vill och jobbar hårt för att nå dit. – Man får träna som ett svin, säger han med ett skratt.
Pianisten från Kungälv fyller 25 i vår och har egentligen bara spelat piano i nio år. Att det dröjde ända till 16 års ålder innan han slog sig ner på pianostolen förklarar han med att han var upptagen av andra saker innan dess.
– Jag har alltid varit en ”projektgubbe” och var totalt inne i annat. Film bland annat, berättar David.
– Min mamma spelade piano när hon var liten och då fick hon ett piano av sin farmor, men hon har inte spelat som vuxen så det är en möbel som bara följt med. Jag klinkade väl på det ibland, men när jag gick i nian var det en lärare som väckte intresset för att spela, fortsätter han.
HAN SER BÅDE för- och nackdelar med att komma från en familj utan musikaliska förebilder.
– Fördelen är att man går sin egen väg och får pröva sig fram. På det viset hittar man sin egen stil, vad som funkar för mig.
– Nackdelen är att man inte har någon att fråga, ingen att lyssna på och att lära sig av.
När pianot väl hade fått grepp om David och vice versa var det all in som gällde, projektgubbe som han är.
– Det är väldigt hårt jobb, man får träna som ett svin, haha! Det här det längsta projekt jag har varit inblandad i hittills, men det finns en massa mindre projekt i det stora projektet. Som nu till exempel, när målet är att ge så många konserter som möjligt.
– Och man ställs inför nya utmaningar hela tiden. Man blir aldrig färdig, det finns alltid något nytt och mer att lära sig.
EN OCH ANNAN känner kanske igen honom från Bingolotto, där han både har vikarierat för och spelat ihop med Robert Wells. Wells lärde han känna när han en period var en av eleverna i den långhårige pianistens pianoskola.
En annan välkänd musikprofil som han gärna samarbetar med är Trollhättetrubaduren Lars-eric Frendberg.
– Vi träffades första gången 2012 och klickade direkt. Vi har bra kemi och har roligt ihop. Det spelar ingen roll att han är 50 år äldre än jag, musik har ingen ålder.
NÄR HAN NU kommer till Trollhättan med sin kvartett var det därför inget snack om vem som skulle vara dagens gästartist.
– Lars-eric bjuder nog på både Elvis och Taube, det han är bäst på helt enkelt, fortsätter David, som i övrigt utlovar en varierad tillställning.
– Det blir bland annat lite Ted Gärdestad, lite Elton John och lite rock’n’roll. Jag gillar boogie, det är skoj att spela, en teknisk utmaning och det svänger. Men jag gillar allt jag spelar – jazz, vispop, klassiskt, allt som har piano i sig. Men det ska vara live, det är mer äkta, mer spelglädje.
På Hebeteaterns scen har han framträtt tidigare. 2013 var han med på två låtar när Robert Wells var på hyllningsturné till Charlie Normans ära. Den här gången tar David dock hand om scenen själv.
– Jajemen! säger han med ett skratt.
HAN ÄR VÄLDIGT nöjd med det han gör just nu, där han har sitt band plus en gästartist med sig på varje konsert.
– Det är en hård bransch, men målet är att fortsätta spela på heltid, precis som jag gör nu. Ja, det har gått snabbt, men bara man har ett genuint intresse och orkar hänga i, så går det. Och jag har en passion för yrket, jag älskar musik, älskar att spela och älskar att underhålla.