Smågodiset – en sur karamell för nutritionisten
Under påskhelgen väntas svenskarna köpa 6 000 ton smågodis. Det är siffror som oroar nutritionisten Irene Mattisson. – Vi har förlorat känslan för proportioner, säger hon.
Det äts såpass stora mängder godis i Sverige att det blivit ett folkhälsoproblem, menar Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.
– Det äts enorma mängder, och folk är medvetna om det. Gelégodis är egentligen bara socker, smakämne, färgämnen och andra tillsatser och ger inga näringsämnen. Choklad har lite annan sammansättning, innehåller både socker och fett och en del näringsämnen. Gemensamt är att de är enormt energirika. Det stora problemet är att feta, söta saker är tilltalande smakmässigt, man tycker helt enkelt att det är gott, säger hon.
Problemet är, menar Irene Mattisson, att föräldrar ofta vill vara sina barn till lags och därför överöser dem med socker.
– Vi tycker att vi är snälla när vi ger barnen ett kilo godis, men är det verkligen rimligt? Samtidigt är det inte så farligt att äta godis över någon storhelg eller så. Men med de enorma mängderna vi köper blir det lätt godis över, och då fortsätter man att äta.
SAMTIDIGT TYCKER HON att livsmedelsbutikerna bidrar till överätandet genom riktad reklam.
– Man ska inte underskatta marknadsföringen. Bara alldeles nyss fick jag reklam från en stor affärsskedja om att köpa två kilo godis. Och det är inte så konstigt. Handeln ser jul, midsommar och påsk som de stora försäljningstillfällena.
Vi tycker att vi är snälla när vi ger barnen ett kilo godis, men är det verkligen rimligt?
IRENE MATTISSON nutritionist, Livsmedelsverket
IRENE MATTISSON TYCKER dock inte att man ska ge upp påskgodiset, utan menar snarare att det är bättre att ransonera det.
– Jag tycker att man ska köpa godiset man verkligen gillar, och sedan äta mindre mängder. Många är lediga över påsken och då kan det vara bra att gå ut och röra på sig lite, kanske ta en promenad eller leka lite barnen. Då får man i alla fall lite balans mellan motion och allt som äts.