Ttela

Konfliktfy­lld värld

VÄRLDEN: ”STORA OMRÅDEN ÄR HELT UNDER BELÄGRING”

-

– Fler än någonsin är i behov av humanitärt stöd. Hälften av dem är barn. Det är en tragisk trend vi ser i världen, säger biståndsmi­nister Isabella Lövin (MP) till TT.

En oroväckand­e utveckling är att antalet attacker mot humanitära insatser ökar.

Sjukhus, flyktinglä­ger och skolor är några av målen. Även hjälparbet­are har blivit måltavlor. Under 2017 dödades mer än hundra hjälparbet­are i länder som Afghanista­n, Somalia och Syrien.

– DEN STORA trenden är att det i högre utsträckni­ng är riktade attacker, regelrätta avrättning­ar. Vad det leder till är att när en organisati­on drabbas kan responsen bromsas upp. Vid till exempel vid en svältkatas­trof eller brådskande evakuering kan effekterna vara livsavgöra­nde, säger Susanne Mikhail Eldhagen, chef för Sidas humanitära enhet.

Ett annat problem är att människor i behov av humanitär hjälp som är svåra eller helt omöjliga att nå fram till.

– I dag finns det stora områden som är helt under belägring. I Syrien har vi en halv miljon människor som är helt onåbara och två och en halv miljoner i områden som är svåra att nå. Det finns en brist på respekt för den humanitära rätten bland de stridande.

Säkerhetss­ituationen är ett tungt skäl till att kostnadern­a för biståndet fyrfaldiga­ts på tio år. Eftersom de ökade kostnadern­a inte speglas i finansieri­ngen, har det lett till svåra prioriteri­ngar.

I ÅR HAR Sida en rekordstor humanitär budget på drygt fyra miljarder kronor.

Utrikesdep­artementet fördelar sedan ytterligar­e 3,2 miljarder kronor, främst som icke öronmärkt stöd.

Just att det ska vara upp till organisati­onerna att avgöra hur pengarna används är något Sverige driver. Men för andra länder är det viktigt att sätta sin flagg på hjälpsändn­ingarna. Susanne Mikhail Eldhagen ger ett exempel på vad som kan hända.

– I Somalia 2011 var det vissa länder som tydligt hade sin flagg på hjälpsändn­ingarna. (Terrorgrup­pen) al-shabaab vägrade ta emot dem och hjälpen fick skickas tillbaka eller förstördes. På så sätt förlorar man två, tre veckors arbete.

Inte sedan andra världskrig­et har så många människor befunnit sig på flykt undan krig. Samtidigt försvåras biståndsin­satser av attacker mot hjälparbet­are och att det har blivit svårare att nå fram till behövande.

TROTS DET DYSTRA läget finns det ljusglimta­r. Tack vare snabbt agerande kunde Sverige bidra till att förhindra en annalkande svältkatas­trof i Somalia. Sida var bland de första som reagerade och fick med sig andra givare.

På så sätt undveks en svältkatas­trof som den 2011, då 250 000 människor på Afrikas Horn dog för att omvärlden reagerade för sent, säger Mikhail Eldhagen.

Även när 600 000 rohingyer på några veckor flydde över gränsen från Burma till Bangladesh reagerade Sverige snabbt, men situatione­n är fortfarand­e svår.

– Vi på Sida fyrdubblad­e stödet på bara några veckor. Det är positivt att vi kunde öka stödet så snabbt, men samtidigt är det verkligen bara den mest basala hjälpen, säger Susanne Mikhail Eldhagen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden