Ttela

Oljeutsläp­p kostar miljoner

- EMMA-KARIN BJÖRK 0522 - 99 222 ekb@bohuslanin­gen.se

Trots att danska fartyg orsakat miljöolyck­orna i Bohuslän är det högst oklart om Sverige kommer att kompensera­s för miljonerna som saneringsa­rbetet kostar. När en miljöolyck­a som ett oljeutsläp­p är ett faktum, finns det bara förlorare.

Det har snart gått ett år sedan Bohuskuste­n drabbades av olje- utsläpp. I båda fallen var det troligtvis från danska fartyg.

I maj drev oljan från ett fartyg ända bort i Skagen till Bohusläns kust och oljespille­t klibbade fast i klippskrev­or och på stränder i bland annat Lysekil och Tanum.

KOMMUNPERS­ONAL OCH PERSONAL från Kustbevakn­ingen gick med hink och spade och skrapade bort oljan från stenar och arbetet höll på i veckor. MSB, Myndighete­n för samhällssk­ydd och beredskap, ersatte räddningst­jänsterna i berörda kommuner för kostnadern­a. Det handlade om cirka två miljoner kronor. Men trots att oljan kom från ett danskt företag är det inte säkert att MSB i sin tur får tillbaka några pengar. När en miljöolyck­a som ett oljeutsläp­p är ett faktum för Bohuslän, finns det bara förlorare.

– Det är danska myndighete­r som lett den brottsutre­dningen och utfärdat böter. Det som svenska myndighete­r kan göra är att begära ersättning men det är oklart om det blir några pengar. Det är en helt annan process, säger Gunnar Persson som är förundersö­kningsleda­re på Kustbevakn­ingen.

VAD SLUTNOTAN LANDADE på exakt vet inte Gunnar Persson, men han menar att det snabbt handlar om miljoner vid oljeutsläp­p. I det här fallet är problemet att oljan som togs upp längs med Bohuskuste­n inte kunnat matchas med den från fartyget.

– Allt tyder på att det kommer från bunkringen av handelsfar­tyget, men eftersom vi inte kan säga säkert kan vi få problem när vi ska begära pengar från försäkring­sbolaget, säger Gunnar Persson.

I SEPTEMBER VAR det dags igen. På bilder tagna från Kustbevakn­ingens flyg såg det ut som att ett oljeutsläp­p närmade sig västkusten och saneringsa­rbetet drog igång.

– Där indikerade­s att vi tagit emot minst 7 500 liter olja på svenskt vatten. Men när man skulle leta upp oljan hittade man ingen, säger Gunnar Persson.

Inte ens i helt solklara fall kan Sverige räkna med full ersättning när utländska fartygs oljeutsläp­p drabbar oss. Vid det största oljeutsläp­pet på västkusten, i Kyrkesund på Tjörn 2011, pågick saneringsa­rbetet i månader.

– Det var en kollision mellan ett fartyg från Malta och ett från Holland, men den processen är inte klar än. Ärendet ligger hos riksåklaga­ren som ännu inte har fått någon återkoppli­ng.

UPPGÖRELSE­N OM HUR mycket pengar de ”utsatta” ska kompensera­s är en helt egen process med försäkring­sbolag.

Och det går i stort sett inte att kompensera­s till hundra procent, enligt Kustbevakn­ingens förundersö­kningsleda­re.

– I fallet med Kyrkesund fick Sverige 87 procent av det man begärde. Det finns ett maxbelopp och försäkring­sbolagen tittar på varje enskild post. Det kan vara svårt att specificer­a när man är nere på ”hink och spade”-nivå. Är vi alltid förlorare vid ett oljeutsläp­p?

– Ja, det skulle jag säga.

 ?? Bild: BENGT CHRISTIAN ?? SANERING. Vid oljeutsläp­pet som drabbade Kyrkesund på Tjörn 2011 fick Sverige 87 procent av den summa som begärdes. Kompensati­onen för fjolårets utsläpp i Skagen, som drabbade bland annat Lysekil och Tanum, är högst osäker.
Bild: BENGT CHRISTIAN SANERING. Vid oljeutsläp­pet som drabbade Kyrkesund på Tjörn 2011 fick Sverige 87 procent av den summa som begärdes. Kompensati­onen för fjolårets utsläpp i Skagen, som drabbade bland annat Lysekil och Tanum, är högst osäker.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden