Sigvard kan träffa läkaren hemma
NYHETER: Nu ska äldre, multisjuka patienter kunna få läkarbesök i hemmet, även i vårt område. Kontinuitet, delaktighet, bättre kvalitet och lägre kostnader är vinster när sjukvården ställs om till närvård.
Vad är det för fel på sjukvården? Den frågan har utredaren Göran Stiernstedt försökt ge svar på, i betänkandet Effektiv vård som lämnades till regeringen härom året. En viktig slutsats: Alltför stor del av vården ges på sjukhusen, dit vi söker oss när primärvården inte fungerar.
NÅGRA FÅ PROCENT av befolkningen står för halva sjukvårdskostnaden. De mest ”vårdtunga” patienter är ofta äldre med flera kroniska sjukdomar och läggs in på sjukhus flera gånger per år – inte sällan via akuten. Det är inte hållbart, med tanke på att andelen äldre växer kraftigt.
Fredrik Herdinius, läkare på Primapraktiken i Trollhättan, har jobbat på Näl.
– JAG HAR sett hur det smäller till på julafton. Då har barnen kommit hem, sett hur skröpliga föräldrarna är och tagit med dem till sjukhuset. Det måste finnas ett system som gör att de inte hamnar där – ofta är det omvårdnad de behöver, inte sjukhusvård.
ETT CENTRALT FÖRSLAG i Effektiv vård är att mer resurser styrs över till primärvården, som ska vara tillgänglig dygnet runt och stå för viss akutvård. För akutvård på sjukhus ska det krävas remiss. Den öppna primärvården ska kompletteras med riktad vård till äldre med omfattande behov, med inspiration från Skaraborgsmodellen.
Där startade några eldsjälar mobila närsjukvårdsteam, sedan de sett att många patienter på sjukhusen hade kunnat vårdas i hemmen.
– Det handlar om svårt sjuka människor, och ofta om vård under den sista tiden i livet. Att då behöva åka in och ut på sjukhus är fruktansvärt, säger Karin Fröjd, överläkare och medicinsk rådgivare på Västra Götalandsregionens enhet Kunskapsstöd för somatik.
Efter några år kompletterades modellen med en viktig pusselbit.
– Vårdcentralens läkare måste göra det basala arbetet, stå för god kontinuitet och proaktiv vård. Vårdcentralerna har länge haft betalt för att göra hembesök, men alla har inte prioriterat det.
I SKARABORG HAR de mobila teamen lett till en kraftig minskning av vårdkonsumtion i den här patientgruppen (se faktaruta).
2014 bestämde Västra Götalandsregionen att modellen ska rullas ut i hela länet. Uddevalla hoppade tidigt på tåget, medan övriga Fyrbodal och Lilla Edet är sist ut.
Här kom vårdcentralernas team igång i höstas, och Nu-sjukvården är på gång med mobila närsjukvårdsteam.
– Där Skaraborgsmodellen – som numera kallas Mobil närvård – har införts är patienter och anhöriga väldigt nöjda. De vet att doktorn kan komma hem om det behövs och att kommunsköterskan lätt kan få tag på doktorn för att få råd, säger Karin Fröjd.
”KOM IN, KOM in! Här bor vi gamle!” Kerstin Pettersson öppnar dörren till lägenheten på Kungsgatan. Den här eftermiddagen har TTELA fått följa med läkaren Fredrik Herdinius och sjuksköterskan Solveig Olsson på hembesök.
90-årige Sigvard Pettersson har flera kroniska sjukdomar, bland
annat diabetes. Nyligen var han på vårdcentralen för provtagning och alla värden ser bra ut, konstaterar Fredrik.
– Vår diabetessjuksköterska sköter din diabetes, och du har kunnat trappa ner på insulinet.
FÖR ATT KLARA hembesök och ökad samverkan kring patienter med komplex sjukdomsbild har vårdcentralerna fått extra pengar. Primapraktiken har anställt två äldrevårdssjuksköterskor och avsatt en timma per vardag för mer akuta läkarbesök i hemmen, ett uppdrag som roterar mellan tre av läkarna.
– Och så har vi infört rond. En gång i veckan kommer kommunsköterskorna hit för att diskutera olika saker kring patienterna, som läkemedelsbehandling. Det ser jag som den stora vinsten, säger Tomas Everitt, läkare och verksamhetschef på Primapraktiken.
FREDRIK HERDINIUS HÅLLER med. – Uppföljningar – ja, allting blir bättre när vi träffas varje vecka. Sjuksköterskorna har mitt direktnummer och vi sms:ar, kommunikationen har ökat markant.
Hembesöken har blivit färre än
Primapraktiken räknade med. Det kan bero på de förebyggande ronderna.
Första halvåret har varit en inkörningsperiod för såväl kommun som primärvård, menar Ulla Arwidson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Trollhättans stad. Vissa vårdcentraler har svarat upp bra, andra gör fortfarande få hembesök.
– MEN DET har blivit bättre struktur, med fasta läkartider för både boenden och hemsjukvård. Vi ger allt mer avancerad sjukvård i hemmen, och kan inte läkarna komma till våra omsorgstagare måste vi skicka dem till sjukhus. Sen gäller det att våra sjuksköterskor efterfrågar läkarna också.
Primärvårdsläkarna kan uträtta en hel del i hemmen, som behandling av en hjärtsviktspatient som samlat på sig för mycket vätska.
– Det är vi som ska uppmana till sjukhusbesök, inte patienten som ska ringa ambulans mitt i natten, säger Tomas Everitt.
När en patient blir sämre kan det behövas stöttning från sjukhuset.
– VI SKA ha två närsjukvårdsteam för Fyrbodal och Lilla Edet, som ska utgå från Uddevalla sjukhus. Det
första teamet kan komma igång före sommaren, vi håller på med rekryteringen av läkare och sjuksköterskor, berättar Amira Donlagic, chef för Vårdsamverkan Fyrbodals kansli i Vänersborg.
MÅLGRUPPEN ÄR ÄLDRE patienter med svåra kroniska sjukdomar och omfattande vårdbehov.
– De ska kunna få vård i hemmet, om de vill och känner sig trygga med det. Kan vi förhindra onödiga sjukhusinläggningar genom att erbjuda gott omhändertagande hemma har vi lyckats.
Närsjukvårdsteamens patienter kommer att behöva skrivas in i hemsjukvården, för att få till en stark vårdkedja.
PÅ NATIONELL NIVÅ utreds och förbereds lagförslag för att styra om resurser till primärvården. Ett första steg togs vid årsskiftet, då lagen om samverkan vid in- och utskrivning från sjukhus trädde i kraft.
Från att inte ha varit med alls i processen får primärvården nu en nyckelroll som vårdkontakt vid utskrivning. I Västra Götaland blir samverkanslagen verkstad i höst.
– I dag vet vi inte vad sjukhuset har gjort, sjukhuset vet inte vad vi har gjort och kommunsköterskorna får jaga läkarna för att få uppgifter. Det är frustrerande att veta hur mycket dubbelarbete som görs och hur mycket resurser samhället kan spara om sjukhus och primärvård pratar med varandra, säger Tomas Everitt.
Fredrik Herdinius finns med i en grupp läkare från primärvården och Nu-sjukvården som vill testa just detta – att börja prata.
– Vår tanke är att Nu-sjukvårdens läkare ska ringa vårdcentralens läkare när någon läggs in. Då kan vi säga ”den medicinen har vi testat, patienten fick biverkningar”. Alla tycker att det är en bra idé.
HEMBESÖKET HOS SIGVARD Pettersson börjar lida mot sitt slut.
– Det är jättebra att läkaren kan komma hem och att jag kan gå till öppna äldremottagningen på Primapraktiken, berättar Kerstin.
Glimten i ögat har Sigvard kvar, men ibland känns den dåliga hälsan lite jobbig. Då kunde han behöva ett lyckopiller, menar Kerstin. Sigvard har en bättre idé.
– Det går bra med en kaffehalv också ...