Så tycker partierna om tiggeriförbud
NYHETER: Av 35 lokala politiska partier i TTELA:S fyra bevakningskommuner vill sju stycken se ett tiggeriförbud, 18 är emot ett förbud. Några har valt att inte svara. TTELA har granskat frågan om tiggeri.
I TTELA:S granskning om tiggare har 25 lokala partier av 35 valt att svara på frågan; ”Tycker ditt parti att tiggeri bör förbjudas?” Sju stycken har svarat ja, 18 stycken har svarat nej. Nio stycken har valt att inte svara. – Tiggeriet blir problematiskt när det blir organiserat och människor utnyttjas, säger en lokal politiker som är för ett förbud. – Jag har svårt att se hur ett förbud skulle fungera i praktiken, säger en politiker som är emot.
I vår granskning har vi ställt frågan om tiggeri ska förbjudas till samtliga partiers gruppledare i våra fyra bevakningskommuner. Av totalt 34 partier har 25 stycken valt att svara ja eller nej på frågan. De som vill se ett tiggeriförbud är Sverigedemokraterna, Trollhättans framtid men också Moderaterna som så sent som i fredags i förra veckan gick ut och meddelande att de från centralt håll önskar se ett nationellt förbud.
Gunnar Lidell svarar för Moderaterna i Vänersborg.
– Det stora problemet är inte enstaka individer som sitter och tigger utan problemet är när det blir organiserat och människor blir utnyttjade, säger han.
Gunnar Lidell ser dock problem med att lagstifta.
– Det är bekymmersamt eftersom det kommer landa på polisen att avhysa dessa personer och som det är i dag så har inte polisen resurser till det. Ska vi bötesfälla tiggare? En annan fråga som också måste redas ut innan detta blir aktuellt är var gränsen går för att tigga? Ska vi införa ett förbud måste det finnas en tydlighet i lagen så att inte några hamnar i kläm.
ETT LOKALT TIGGERIFÖRBUD är inget som Moderaterna i Vänersborg kommer driva.
– Jag tycker inte att tiggeriet är ett stort bekymmer i Vänersborg så det kan jag inte tänka mig. Att kommuner själva ska införa något lokalt hitte-på-förbud tror jag inte på, det måste ske nationellt i så fall. Dock tror jag att Moderaterna centralt kommer peka på frågan under valrörelsen. Är ett tiggeriförbud rätt väg att gå? – Ja. Miljöpartiets gruppledare i Trollhättan Esther O´hara tycker inte att förbud är rätt väg att gå.
– Jag förstår Moderaternas tanke att komma åt det organiserade tiggeriet, den organiserade brottsligheten. Den organiserade brottsligheten måste vi alltid jobba emot. Det är rätt tanke men fel åtgärd. Jag tror att det är svårt att genomföra ett förbud i praktiken, säger hon och fotsätter.
– Var ska vi dra gränsen? Är det tiggeri när Rädda Barnen samlar in pengar. Jag har svårt att se att vi till viss del ska tillåta det och till viss del inte tillåta det.
Esther O´hara menar att länder som Bulgarien och Rumänien, som flest tiggare kommer ifrån, har skjutit över ansvaret på andra Eu-länder som Sverige att lösa problemet.
– EU behöver sätta mer press på Bulgarien och Rumänien så att biståndspengarna verkligen används på rätt sätt. Tiggande människor är lika utsatta här i Sverige som i deras hemländer. Men jag har svårt att se hur vi ska kunna förbjuda fattigdom, säger hon.
HUR MÅNGA TIGGARE som uppehåller sig i TTELA:S bevakningskommuner är svårt att få klarhet i. För ett par veckor sedan skickade vi ut ett mejl till respektive kommuns socialförvaltning om de hade några uppgifter om de tiggare som uppehåller sig i området. Svaren vi fick var blandade.
Vänersborgs kommun har inga uppgifter om tiggarna, men skriver i ett mejl att deras uppfattning är att det minskat. Kommunens socialförvaltning gör i dag inget aktivt för att hjälpa dem.
Trollhättan stad har bättre koll. De uppger att det rör sig om 10 till 15 personer.
– De har blivit färre jämfört med ett par år sedan då det var cirka 20 till 25 personer. Det är något fler kvinnor än män, inga barn vad vi känner till, säger Said Niklund, chef för arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Trollhättan.
Enligt Said Niklund ska tiggarna ha ordnat med boende själva.
– Enligt obekräftade uppgifter bor två, tre stycken i Trollhättan. De andra bor i Vänersborg eller Göteborg. Vi har inga uppgifter om att någon bor i tält eller bil i Trollhättan.
Trollhättan stad uppger att de inte erbjuder vare sig skolgång eller pedagogiskt verksamhet för barn till Eu-migranter.
Socialförvaltningen i Mellerud uppskattar att ungefär en handfull individer tigger i kommunen men ingen av dem ska ha sökt hjälp hos förvaltningen.
Lilla Edets kommun har inte svarat på vår fråga.
Inte heller polisen har någon uppfattning om antalet tiggare i området. Örjan Magnusson är gruppchef för den lokala underrättelseverksamheten.
– Eftersom tiggeri inte är brottsligt så har inte vi några uppgifter om det. Men misstänker vi att individer gör sig skyldiga till brott får vi såklart kännedom om dem, säger han.
ÖRJAN MAGNUSSON BERÄTTAR att det kan röra sig om brott som metallstölder eller båtmotorstölder. Brott som människohandel och prostitution har uppdagats i bland annat Göteborg.
– Vi har fått uppgifter om enstaka fall men det är inget regelmässigt. Detsamma gäller prostitution. Det handlar om enstaka obekräftade uppgifter, enstaka fall. Jag kan inte säga att det förekommer regelmässigt i vårt område, säger han.
År 2015 presenterade regeringens tiggerisamordnare siffror över hur många tiggande Eu-migranter som uppehöll sig i Sverige. Resultatet var då omkring 5 000 individer.
På länsstyrelsen i Stockholm jobbar Claes Ling-vannerus som nationell samordnare gällande utsatta Eu-medborgare. Han menar att siffrorna i dag är i stort sett är oförändrade.
– Men det är svårt att ge någon exakt bild. Sverige har ingen gränskontroll där vi kan se hur många och vilka som reser in i landet. Den fria rörligheten gäller alla Eumedborgare, säger han.
HAN BERÄTTAR DOCK att det just nu pågår ett arbete där länsstyrelsen tillsammans med Socialstyrelsen ska få en tydligare bild över hur många utsatta Eu-medborgare som är här, vad de kommer ifrån och vilken situation de befinner sig i. Det första resultatet kommer att presenteras under sommaren.
Han ser dock att många kommuner verkar ha svängt i frågan gällande tiggeri.
– Många är i dag för en reglering och efterlyser någon form av nationella riktlinjer. Men än så länge har vi inte sett något sådant förslag från politikerna, säger Claes Ling-vannerus.
Att det krävs någon form av politiskt initiativ i frågan anser Claes Ling-vannerus.
– Utifrån de uppgifter jag får i mitt jobb så önskar fler och fler att vi hittar en hållbar lösning. Gör vi ingenting kommer inget att förändras, säger han.