Valårssveket gör sprickan tydligare
ALLIANSEN. Centerpartiets ja till amnesti sätter en redan stor alliansspricka under lupp. Kommer partierna tillsammans lyckas uppbåda trovärdighet inom migration?
I veckan kom till slut beskedet. Centerpartiets Annie Lööf meddelade under tisdagen att partiet, trots allt, stödjer regeringens omtalade förslag om viss amnesti för ensamkommande.
En ny chans att söka uppehållstillstånd erbjuds nu omkring 9 000 unga då regeringen tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet uppnår majoritet i riksdagen. Som denna ledarsida tidigare (26/3) tagit upp håller idén inte måttet vare sig i sak eller juridiskt. Kraven på att göra identitet och ålder sannolik sänks och signalen blir att det lönar sig att hålla sig undan från avvisningsbeslut nu och framöver.
Lagrådet granskar lagförslag utifrån hur de förhåller sig till grundlag, rättssäkerhet och rättsordning. ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas” stod, bland annat, att läsa i detta fall.
Lööf är själv juristutbildad och konstaterade i veckan att förslaget visserligen inte är särskilt bra.
”Vi gör det för att de medmänskliga konsekvenserna kommer att bli alldeles för stora om vi stoppar det här förslaget”, försökte hon motivera den allt annat än glasklara inställningen (SVT 24/4).
Som om varje steg mot öppnare gränser alltså har ett egenvärde för partiet, oavsett hur undermålig lagtexten är eller hur bisarra signalerna blir.
EN RELEVANT KNÄCKFRÅGA gäller hur frågan påverkar Alliansen inför valet. I en mätning från Som-institutet som släpptes i veckan var ”Invandring/integration” rentav väljarnas viktigaste fråga.
I det ljuset sätter C-beskedet fingret på, om än inte i sig skapar, en alliansspricka som lär skapa osäkerhet för väljarna.
Moderaterna har positionerat sig hårdast, Centerpartiet mjukast – medan Liberalerna och Kristdemokraterna försökt hitta mellanpositioner inom migrationspolitiken. Det är naturligt för alla fyra att talepunktsmässigt tala om att man har förhandlat fram samförstånd förut. Till viss del stämmer det, i skarpt läge får alla ge och ta.
Ändå blir situationen nu stel. Pressen på gemensam tydlighet som nu blottar sprickan är självförvållad, man går till skillnad från övriga svenska partier till val gemensamt.
LINJEN FRÅN ALLIANSEN är att göra upp blocköverskridande efter valet och det är troligt att något i den stilen också blir utgången med tiden.
Frågan om en eventuell blivande alliansregering och migrationshållning bör dock inte avfärdas som löjligt teoretisk.
Även om förslag antas i brett samförstånd parlamentariskt behöver en regering ha en egen inställning i stora samhällsfrågor. Skulle Centerpartiet till exempel gå med på en moderat migrationsminister?