Terkalla sina diagnoser
och det är naturligtvis något man inte vill bli utsatt för, säger Maria Unenge Hallerbäck.
NÄR DET GÄLLER adhd räknar forskarna med att ungefär hälften av de barn som har diagnosen kommer att växa ifrån den. Men att få sin diagnos återkallad är inte alltid helt lätt. För detta krävs en ny bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin – och där är resurserna redan knappa.
– Det blir ju lite orimligt att vi ska börja göra bedömningar för att visa att man inte har behov. Vi är inte riktigt rustade för det, vi räcker knappt till för dem som har problem och behöver vår hjälp, säger Maria Unenge Hallerbäck. * Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär bland annat svårigheter med det sociala samspelet. * Exempel är adhd, autism, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom. * Personer med dessa diagnoser kan ha svårt att reglera sin uppmärksamhet, styra sina impulser, tolka och kommunicera med sin omgivning, kontrollera motoriken och hålla kvar information i minnet.
Det är heller inte alltid som det är motiverat att ta bort diagnosen, säger hon.
– Ibland kan det också vara viktigt att beskriva att det faktiskt finns en diagnos, så att ungdomen förstår vad det är i dennes sätt att vara som kan ställa till det. Att fler tycks vilja återkalla sin diagnos, är det ett tecken på att diagnoser sätts för lättvindigt?
–Det är mer ett tecken på att människor och barn utvecklas, och att det som är problem i ett visst skede av livet inte nödvändigtvis behöver vara ett problem hela livet. Om den kunskapen fanns ute i samhället skulle det här inte vara något problem.