Avskaffa tidigare ledamöters kort
POLITIKERPASSAGE. Möjligheten för tidigare lagstiftare att komma och gå i riksdagens lokaler borde avskaffas. Det är en orimlig kvarleva och sticker hårt i ögonen.
Hur länge är en riksdagsledamot en del av riksdagen? Fram till att uppdraget inte längre innehas, skulle det spontana svaret lyda. Antingen är man väl en del av den exklusiva gemenskapen eller inte? Socialt kan såklart nätverk bestå, och det är naturligt att i olika sammanhang då och då dyka upp på plats. Men, som Dagens Nyheter nyligen berättade om, finns det en särskild möjlighet till ett specialkort in i själva byggnaden för avgångna politiker.
Personer som vid något tillfälle varit invalda som lagstiftare får på begäran ett så kallat veterankort, som visserligen inte gäller i samtliga lokalutrymmen men likväl i stor utsträckning. Någon registrering av besöken görs inte heller (DN 11/5). Medan allmänheten får genomgå rigorösa säkerhetskontroller för att till exempel besöka evenemang förs det alltså inte ens in i en logg när en tidigare ledamot traskar in.
Själva systemet med tillträdelsekort verkar inte heller ha skötts vidare ordningsamt. Förre ministern Sven Otto Littorin (M) ska ha ett kort registrerat i sitt namn, samtidigt som han aldrig ens varit riksdagsledamot – och ska själv inte ha ansökt om kortmöjligheten. Man häpnar över nivån på kontrollen.
I DN:S GRANSKNING utgår vinklingen främst från lobbyismaspekten, ska verkligen personer som numera arbetar inom näringslivet få utnyttja politikerkontakter i deras egen hemmamiljö?
Det är inte ett stort problem i sammanhanget. Makthavare, opinionsbildare och konsulter måste i sina roller kunna föra en löpande dialog och det är endast en ren formfråga var dessa möten äger rum rent fysiskt.
Värre är den principiella aspekten. För vad är egentligen syftet med en sådan möjlighet, att oregistrerat röra sig på helt andra villkor än andra?
Förmodligen är det i grunden tänkt som en symbolisk tacksamhetsmarkering. Ett slags guldklocka som tack för trogen politisk tjänst där partierna genom att tillåta denna märkliga passage in försöker bevara vördnad mot den roll man tidigare haft det och det parti man som ledamot tjänat.
För delar av de aktiva och anställda inom politiska institutionerna kan det framstå som sympatiskt. En gång riksdagsledamot, alltid märkt av utövad tjänst inom det offentliga rummet. Inom partierna är det förståeligt att det är populärt.
MEN NÄR EN mandatperiod tar slut finns inte lagstiftarmakten kvar hos den tidigare kammaren.
Riksdagen är inte vilken arbetsplats som helst. Lagar ska där formaliseras och regelverken för att få vistas där måste präglas av seriösa, likvärdiga förhållningssätt med transparens.
Dra in denna förmån.