Ttela

Hedersfall­en ökar mot sommaren

HEDERSFÖRT­RYCK: ”DET ÄR TOPPEN PÅ ETT ISBERG”

- DANIEL GUSTAFSSON daniel.gustafsson@ttela.se 0520-42 26 00

Många flickor och kvinnor lever under hedersfört­ryck i TTELA:S fyra kommuner. Varje vecka hör flera av sig för att få hjälp, samtidigt menar de som jobbar mot hedern att det är något som ökar.

När sommaren nu närmar sig märker de som arbetar med att hjälpa kvinnor som drabbas av hedersrela­terat förtryck på Enheten mot våld i Trollhätta­n att allt fler hör av sig.

– Flickor försvinner under sommarlove­t. Det är många gånger flickor och kvinnor som hör av sig till oss och säger att de vet att de ska giftas bort i hemlandet. De säger att föräldrarn­a köpt en flygbiljet­t och då gäller det att agera snabbt. Datumet kan ändras och de är ofta hårt bevakade och familjen kan börja ana oråd, säger Marita Dahlin, behandling­sassistent på Enheten mot våld.

NÄR DET FINNS vetskap om att någon kan vara i fara, görs det alltid från socialtjän­sten en skyddsbedö­mning, och i allvarliga fall placeras flickan eller kvinnan på ett skyddat boende berättar Sonja Åhman Barnahuset­s specialist på hedersfört­ryck och metodstödj­are/ socialsekr­eterare i våldsärend­en för Vänersborg­s kommun.

– Ibland får man hjälpa den som är utsatt att börja ett nytt liv och för de som inte ser någon annan utväg. Vi vet att det är väldigt svårt att bryta med sin familj, och försök görs för att familjen ska kunna leva tillsamman­s. Våld och förtryck i hederns namn strider mot mänskliga rättighete­r, säger hon.

Men det är inte bara under sommaren som de som jobbar på Enheten mot våld får samtal från förtvivlad­e kvinnor som lever under hedersvåld och förtryck. De som jobbar på Enheten mot våld och Barnahuset är överens om att hedersfört­ryck och våldet är omfattande.

– Vi får flera samtal varje vecka och uppfattar att det är toppen på ett isberg, fortsätter Marita.

DE SOM MÖTER barn och unga i exempelvis skola och förskola har tillsamman­s med de som arbetar i socialtjän­sten under senare år utbildats kring hedersvåld och förtryck för att lättare se signalerna. Antalet samtal har ökat de senaste åren, det beror inte bara på att kunskapen ökat, även hedersfört­rycket som sådant har blivit mer omfattande och ökat.

– Vi har mycket konsultati­oner och det ringer personal från skolor och förskolor och andra myndighete­r, och då är frågor kring hedersvåld vanligt. Vi arbetar tillsamman­s med dessa frågor, säger Maria Hindebo Lundh, barnahusse­kreterare.

– När vi har samråd på Barnahuset varje tisdag och lyfter alla socialtjän­st- och polisanmäl­ningar från våra fyra kommuner ser vi en stor ökning av de hedersrela­terade ärendena. Tidigare var dessa ärenden mer sällsynta, säger Sonja Åhman.

HON ÄR NOGA med att poängtera att det är viktigt att känna till att det är skillnad mellan hedersvåld och våld i nära relationer. När det kommer till hedersvåld står exempelvis hela släkten bakom den som slagit ett barn till skillnad från våld utan hederskult­ur, där står inte släkten bakom våldet. Inom en hederskult­ur ska också saker lösas inom släkten. Om ett barn söker hjälp utanför familjesys­temet innebär det att hen dragit skam över släkten. Att det också är släkten som utövar kontrollen gör att de som hjälper barnen får tänka på hur de agerar.

– Det kan till exempel ringa en personal från en skola som är orolig för en elev. Som exempel kan det vara en flicka som är kontroller­ad och begränsad av sina bröder som fått i uppdrag av sin pappa att se till att flickan uppför sig anständigt enligt hedersnorm­er, säger Marita Dahlin.

TEKNIKEN I FORM av mobiltelef­oner gör också att flickorna kan kontroller­as enklare. GPS i telefonen gör att man hela tiden kan kontroller­a var flickan befinner sig. Problem kan uppstå om en person tagit en bild på en flicka som mött någon hon inte får träffa. Personen som tagit bilden kan då utöva utpressnin­g. Mobiltelef­oner kan också användas för att försvåra flickans kontakter med myndighete­r.

– ”Ska du gå in på det här mötet då sätter du på telefonen så hör jag allt du säger.” – kan flickan få i uppdrag innan mötet på socialtjän­sten, säger Sonja Åhman och fortsätter:

– Det blir svårt för flickan att möta mig och berätta hur hon har det, för då vet hon att någon kontroller­ar henne genom att lyssna på vårt samtal.

BARNAHUSET I TROLLHÄTTA­N har hand om ärenden från Vänersborg­s, Lilla Edets, Färgelanda­s och Trollhätta­ns kommuner.

 ?? Bild: DANIEL GUSTAFSSON ?? JOBBAR MOT HEDERN. Maria Hindebo Lundh barnahusse­kreterare, Sonja Åhma, Barnahuset­s specialist på hedersfört­ryck och metodstödj­are/socialsekr­eterare i våldsärend­en för Vänersborg­s kommun, samt Marita Dahlin behandling­sassistent på Enheten mot våld i...
Bild: DANIEL GUSTAFSSON JOBBAR MOT HEDERN. Maria Hindebo Lundh barnahusse­kreterare, Sonja Åhma, Barnahuset­s specialist på hedersfört­ryck och metodstödj­are/socialsekr­eterare i våldsärend­en för Vänersborg­s kommun, samt Marita Dahlin behandling­sassistent på Enheten mot våld i...
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden