Stora skräpbollar hotar avloppen
TROLLHÄTTAN: Reningsverket tvingas hantera tonvis med skräp. Två gånger bara den här våren har fett och skräp klumpat ihop sig till stora bollar i avloppsrören. Något som kan få stora konsekvenser för Trollhätteborna.
Tandborstar, kondomer, nappar och tops bara spolas ned i toaletterna. ”Det är inte bara ett svart hål att slänga i” säger ingenjören på reningsverket.
Djupt in i berget forsar det grönt och brunt vatten ut genom två rör och in i en avlång bassäng. Det är några hundra liter i sekunden. Regnar det kan det handla om tusen liter i sekunden.
Men det är inte bara regnvatten eller avföring som spolats från Trollhättebornas toaletter, genom stans alla ledningar för att till slut nå avloppsreningsverket Arvidstorp. För Trollhätteborna slänger bra mycket mer i toaletterna än pappret de torkar sig med.
– HIT KOMMER kondomer, tops, nappar, tandborstar och plåster. Folk slänger handdukar och våtservetter i toaletten, berättar Per Lundqvist som är processingenjör på Trollhättan Energi.
Det första som händer med vattnet när det når reningsverket är att det går igenom en stor sil. Det är här sånt där skräp fastnar.
– Här ser du snus och fimpar och där borta är ett plåster, säger Per Lundqvist och pekar ner i ett stort skåp.
Där inne rör sig stora silar. Det ser ut som en rulltrappa som går upp och ned.
– Det värsta är topsen. För om de ställer sig rakt upp eller kommer som spjut, så går de igenom gallret och de silas inte bort, då försvinner de ännu längre in i reningsverket, säger Per Lundqvist.
HÄR, DÄR VATTNET silas, har Per Lundqvist och hans kollegor stått när skräp kommit emot dem i stora mängder.
– Då kommer det snabbt och vi har ingen chans att hinna med. Det överfyller containrarna, och avfallet hamnar på golvet.
Det här har hänt några gånger det senaste året vid tunnelsköljning. Rör och tunnlar renspolas vid höga vattenflöden och då lossnar skräpet som fastnat på väggarna.
– Vi har stått och skottat bort skräpet, säger Per Lundqvist.
50 ton. Så mycket skräp som egentligen inte ska spolas ned i vasken eller i toaletten hamnar på reningsverket varje år. En del av det är sand.
– Det är väldigt tråkigt och onödigt. Det finns risk för att det fastnar i rör och tunnlar och det kan bli stopp. Och så kostar det pengar och det finns en risk att vår utrustning förstörs på reningsverket, säger Per Lundqvist.
När vattnet väl har nått de stora bassängerna längre in i bergrummet går det igenom olika reningsprocesser. Här tas prover varje dag och de som jobbar på reningsverket kan följa allt på datorer för att veta hur mycket som ska doseras av olika ämnen för att vattnet ska bli rent.
NÄR VATTNET VÄL har nått bassängerna är vattnet visserligen fortfarande grönbrunt, men det är klarare och det finns inget skräp där. För skräpet torkas och pressas
ihop och transporteras bort i containrar för att brännas upp.
– Det kanske är svårt att förstå att det inte bara ett svart hål man spolar ned det i och att det kan få konsekvenser. Tror du det handlar om att man inte bryr sig?
– Jag hoppas inte det. Vet man om att det finns en risk och gör det ändå tar man en risk som man egentligen har kunskap om och kan värdera, säger Per Lundqvist.
JUST NU BYGGS delar av reningsverket om. Bassänger ska täckas över för att arbetsmiljön ska bli säkrare och för att det ska bli mindre lukt. Medan jobbet pågått har de inte kunnat ta emot skolklasser på studiebesök. Men det är på gång igen.
– Trollhättan energi ser detta som en viktig aktivitet. Att folk slutar slänga grejer som inte ska var i toan ligger ju i bådas intresse så vi måste fortsätta att försöka nå ut med informationen.