Till minne av Ola Ullsten, liberalen
MINNESORD. Nyligen gick Ola Ullsten, tidigare liberal statsminister, bort. På dagens ledarsida gästskriver Anders Castberger (L) med en personlig runa.
Ola Ullsten, född 1931, tidigare statsminister, utrikesminister, biståndsminister, partiledare för Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) har gått ur tiden. Många av oss har varma och personliga minnen av en politiker och vän vars livsgärning har haft oerhört stor betydelse för den liberala rörelsen.
Ullsten kom in i riksdagen genom att förnya valkampanjens former med halmhattar och dixielandsorkester. Det var en ny metod: Politik kunde vara både seriöst och samtidigt roligt och socialt. När Socialdemokraterna för första gången sedan långt före andra världskriget fick lämna över makten 1976 blev Ullsten biståndsminister. Genom hans insatser uppnåddes till slut det länge efterlängtade målet om 1 procent av BNP i bistånd.
Som aktiv i Svenska Fn-förbundet på den tiden fick jag själv vara med om att applådera (vilket var förbjudet) från åskådarläktaren i riksdagen (på den tiden inrymd i det som i dag är Kulturhuset vid Sergels Torg). Sedan Fälldin-regeringen avgick hösten 1978 gick talmannens bud att bilda regering till Ola Ullsten, som blev förste liberale statsministern i Sverige på över 40 år.
Här visade den då blott åtta år gamla nya grundlagen med enkammarriksdag för första gången sin inbyggda robusthet. Det gick att bilda en regering med bara 39 av riksdagens 349 ledamöter (fram till 1976 var det 350 ledamöter).
SÅ KOM ÄVEN jag som ung trollhättebo att ropas in till regeringskansliet för att fram till oktober 1982 jobba sida vid sida och i olika roller, först för den liberala minoritetsregeringen i ett år, och sedan för två olika Fälldin-regeringar, då Ullsten var utrikesminister. Att få resa med Ola Ullsten var alltid en resa i kunskap. Inget ämne fick vara främmande för en statsminister. Under Ullstens statsministertid utmejslades också vidare Bertil Ohlins socialliberalism. Samarbetet med socialdemokraterna kunde på grund av dåtidens stora frågor fördjupas, vilket också ledde till kärnkraftsomröstningen och linje 2, som i huvudsak bestod av liberaler och socialdemokrater.
UNDER OLA ULLSTEN bereddes också vägen för den första jämställdhetslagen liksom inrättandet av jämställdhetsombudsmannen.
Sedan Ola Ullsten lämnat partiledarskapet 1983 blev han 1984 diplomat, först som Sveriges ambassadör i Canada, och avslutade 1996 i Italien. Under dessa år sammanföll åter våra vägar flera gånger; nu i Bryssel. Han utsågs till olika Fn-uppdrag med frågor som också skulle förhandlas med EU.
Så sent som i maj förra året satt vi och diskuterade politisk historia i sammanbindningsbanan i riksdagen. Nu ligger kondoleansböckerna på Sveriges alla ambassader för Ola Ullsten, en gång socialliberal statsminister från björkarnas stad.