LÅNGSAM EU-VÄG FÖR ALBANIEN
Albanien siktar på EU. Fast först gäller det att få börja förhandla om medlemsskapet. På EU:S toppmöte i Bryssel 28–29 juni ska frågan tas upp.
Med strålande utsikt över huvudstaden Tirana skiner det glatt om Mario Mariani, en av Eu-kommissionens topptjänstemän i Albanien.
– För tillfället är vi i en väldigt spännande fas. Vi är mycket glada över den positiva rekommendationen från kommissionen om att inleda medlemskapsförhandlingar och nu hoppas vi att den ska få stöd från Europeiska rådet (stats- och regeringschefernas toppmöte) i slutet av juni, säger Mariani från kontorsrummet på 16:e våningen.
ETT EU-MEDLEMSKAP FÖR Albanien har länge setts som något som kommer att dröja lång tid, om det ens någonsin kan bli aktuellt. Det en gång totalslutna lilla kommunistriket har kämpat hårt med fattigdom, korruption och organiserad brottslighet.
På senare år har ändå utvecklingen skyndats på. Inte minst prisas just nu den process med att granska alla domare och åklagare och deras meriter och insatser som inletts med stöd från EU och FN.
– Det här är nödvändigt inte bara för Eu-närmandet utan också för utvecklingen av hela landet, anser Mariani.
– Rättsstatsprinciper, god förvaltning och fungerande polis- och rättsväsende bygger upp samhället och skapar också utrymme för investeringar.
Frågan om att låta Albanien och
Makedonien få börja förhandla om Eu-medlemskap ska tas upp på EU:S toppmöte i Bryssel den 28–29 juni. Många Eu-länder är fortsatt tveksamma – vilket fått albanerna att lobba intensivt för sin sak.
”Vi räknar med länder som Sverige för att fortsätta stå upp för argumentet att vi måste undvika
ett vakuum i västra Balkan i det här läget av osäkerhet och ökad inblandning utifrån”, hälsar utrikesminister Ditmir Bushati till TT via e-post.
DAGENS ALBANIEN ÄR ett oerhört sekulärt land efter kommunisttidens statsateism. Snaggade frisyrer och tajta t-tröjor är överlägset mycket vanligare än skägg och huvuddukar i Tirana.
Samtidigt intresserar sig Turkiet allt mer för det muslimskt dominerade landet, på liknande sätt som Ryssland investerar i slaviska grannländer som Serbien och Montenegro.
– Turkiet investerar tungt i Albanien. Vi har en ny moské i centrum, de renoverar den gamla, flygfältet är byggt med turkiska pengar och de trycker också på med ”mjukt inflytande”: tv-serier, historia och kultur, konstaterar statsvetaren Alba Brojka.
– Det är inte nödvändigtvis nega-
tivt eftersom vi redan har en muslimsk majoritet, men det skapar frågor om hur man spelar ut och använder inflytandet. Och det är också en anledning till att vi behöver ett ja till att inleda förhandlingarna med EU, anser Brojka.
På Eu-kontoret oroar sig Mario Mariani för en rejäl albansk besvikelse om förhandlingarna dröjer. Å andra sidan skulle det i vilket fall som helst ändå dröja många år innan samtalen kan krönas med ett Eu-medlemskap.
FRAM TILL DESS hoppas Eu-kommissionen fortsatt kunna ”knuffa” landet i riktning mot EU.
– Vi måste inte vänta till medlemskap. Det finns mycket som vi kan börja jobba med redan nu för att integrera Albanien i EU:S program och system, vilket också är i vårt intresse, till exempel vad gäller säkerheten, anser Mariani i Tirana.