MARIA BRINNER FÖR ATT ROA
Skådespelerskan Maria Zeffer Johnsson brinner för att bringa fram skratt och roa människor från scenen. Men hon är öppen med att livet också kan vara en utmaning ibland, och då kan allra minst ett skratt komma väl till pass. – Vi har alla våra kors. Men man lär sig leva med saker och ting, säger hon.
Maria har haft en intensiv vår. Förutom sitt arbete som teaterpedagog på N3 i Trollhättan har hon levererat på scenen som skådespelare, trots att hon på hemmaplan har tampats med sjukdom i familjen.
Nu får hon tillfälle att andas. Det gör hon i den lilla kolonistugan utanför stan. Hon berättar att hon tar till sig av sina egna tekniker som hon lär ut, en av dem är så kallad skrattgympa.
– Man låtsasskrattar utefter en viss metod och får då de där endorfinerna. Ibland är det inte så roligt att leva och då måste man ta till sig av vissa metoder för att må bra, för att påverka sig själv positivt i måendet, säger hon.
Teatern blir också en ventil för henne.
– Vi har alla våra kors. Men man lär sig leva med saker och ting. Man går runt och bär på mycket, men trots det går det inte att gräva ner sig – då går jag ut med hunden istället.
Dvärgpudeln Lila är också med i kolonistugan. Det är en av de ovanligt varma dagarna i maj och alla möjliga sorters blommor har börjat
växa kring stugans knutar. Lila leker med en gammal petflaska och Maria skrattar.
– Jag har väldigt nära till mina känslor även utanför scenen, konstaterar hon.
NÅGOT SOM OCKSÅ har påverkat henne det senaste året är Metoo-debatten och hur utsatta kvinnor är inom teaterns värld, både fysiskt och psykiskt.
– Jag har märkt att kvinnor har ett tidigare bästföre-datum än män. Man ska hålla på så mycket med det yttre för att få hålla sig kvar. Det är så synd om dagens tjejer som har fått känna på en ännu större press.
Hon berättar att hon själv fick känna på den hårda pressen som ung.
– När jag slutade vid Skara skolscen vägde jag 42 kilo. Utbildningen var tuff och jag började slarva med maten. När jag sedan gick upp i vikt möttes jag av kritik.
Maria tog sig vidare och har genom sin karriär varit orädd och vågat gå emot normerna inom teatern.
– Jag har aldrig varit rädd för att spela fula roller. Nu senast, i Rent mjöl i påsen, spelade jag en riktigt ful satkärring, skrattar hon.
– Man kan inte spela den unga vackra älskarinnan längre, men det är okej tycker jag, fortsätter hon.
Har du blivit sexuellt utsatt någon gång på- eller bakom scenen under din karriär?
– Nej, inte på de teatrar jag har varit på. Jag har haft turen att arbeta med fantastiska människor. Men i samhällets övriga delar.
OCH MÅNGA TEATRAR har Maria allt stått på. Hon började skådespela i tidig ålder. Hennes mamma och hennes morföräldrar var konstnärer och hennes syster är författare, men på senare år har hon fått reda på att hennes moster faktiskt också spelade teater. Genom åren har hon fått chansen att prova på det mesta, en del kanske lite mindre intressant än andra.
– Man kan läsa igenom ett manus och känna att det här är inget roligt, men man får göra det till sin roll och göra den rolig.
Men en pjäs som Maria drömmer om att få medverka i är Momo eller kampen om tiden.
– Den har jag satt upp tillsammans med mina elever. Men jag har själv aldrig fått chansen att medverka i den, det hade jag gärna velat.
Förutom sina elever på N3 åker hon också ut i grundskolorna i Trollhättan och undervisar i teater.
– Ju yngre de är desto mer lek är det och de vågar mer. När de kommer upp i högstadieåldern är det mycket som blir pinsamt. Då handlar det om att skapa ett klimat som gör att fler vågar.
Hon fortsätter tala varmt om sina elever.
– När de har uppträtt är de alldeles euforiska, de har fått utmana sig själva och visat sig modiga. Men de har också vågat att ta risken att misslyckas.
Hon hoppas att teater en dag blir ett givet estetiskt ämne i grundskolan.
– Det ger så mycket mer. Man får lära sig att vara empatisk, lyssna på varandra och ge varandra tid.
I SOMMAR SKA Maria kasta sig in i ett nytt projekt för barn. Den här gången ska hon lära ut historia med hjälp av skådespel i form av historiska promenader tillsammans med kollegan Magdalena Palm. I sommar kommer hon även att medverka under Fallens dagar för att sedan spela i farsen “Rent mjöl i påsen” i Trollhättan, Alingsås och Lerum under hösten.
Du har ständigt så mycket på gång, vad är egentligen roligast i ditt liv?
– Måste man välja vad som är roligast? Det är alltid det som jag gör just nu som är det roligaste. MADELEINE BÄCKMAN
”Jag har väldigt nära till mina känslor även utanför scenen”
MARIA ZEFFER JOHNSSON