Livstidsdom för dådet i Stockholm
Rakhmat Akilov har gjort sig skyldig till terroristbrott genom allmänfarlig ödeläggelse, fem mord, 119 mordförsök och 24 fall av framkallande av fara för annan. Det konstaterar Stockholms tingsrätt, som dömer den 40-årige uzbeken till livstids fängelse och utvisning från Sverige.
Åklagaren Hans Ihrman konstaterar att tingsrätten i princip helt och hållet gått på hans linje både vad gäller mordförsöken och terroristbrottet.
– Vi har helt bedömt det på samma sätt. Att de här omständigheterna är sådana att de uppfyller lagens krav rent objektivt av vad som kan vara terroristbrott, och att det inte är uteslutande materiella skador, fysiska skador, utan att även den psykiska skadan kan utgöra ett terroristbrott. Där klarlägger domen i någon mening rättsläget eftersom det funnits lite olika uppfattningar, säger han.
Hans Ihrman vill ändå inte prata i termer av att vara nöjd med domen.
– Hade man kunnat få hela händelsen ogjord och hade man kunnat återställa vad som förstörts, då hade man kunnat vara nöjd. Jag nöjer mig med att säga att vi har satt upp mål med den här utredningen och åtalet och vi har nått dem helt enkelt, säger han.
Att polis och räddningstjänst gick upp i stabsläge. Att trafik och sjukvård kraftigt påverkades. Att offer – och även människor som inte ens var där då det hände – undviker centrala Stockholm och känner en ökad otrygghet efter terrordådet. Det är några av de omständigheter som gör att lastbilsattacken på Drottninggatan den 7 april förra året ska bedömas som ett terroristbrott, konstaterar rätten.
– Det är alltså sådant som skadar det öppna samhället och som lagstiftningen om terroristbrott är till för att förebygga, säger rättens ordförande Ragnar Palmkvist vid en pressträff när domen meddelades.
– Det krävs inte att hela riket ska ligga för fäfot, det räcker med påverkan på centrala funktioner under kortare tid och att många människor mördas, förklarar han.
ÄVEN GÄRNINGSMANNENS avsikter spelar roll.
– Rakhmat Akilovs sympatier för IS går inte att diskutera, han har själv berättat om det vid ett flertal tillfällen och det framgår också av material från hans mobiltelefon, säger Palmkvist, som också konstaterar att Akilov har försökt påverka den svenska staten genom att påverka Sverige att avstå från att ingå i en internationell koalition mot IS.
Tingsrätten har prövat totalt 149 gärningspåståenden, alltså det antal människor som körts på, eller varit nära att köras på, av lastbilen. I ett fall har rätten bedömt att det varit för svårt att med säkerhet säga var den målsägande befann sig och därför frias Akilov från den brottsmisstanken.
De personer som har utsatts för försök till mord eller framkallande av fara för annan får skadestånd för kränkning, som går över de schabloner som finns. Det får de till följd av den rädsla som Akilov har spridit och hur han själv sett på dådet, resonerar rätten.
– Han har inte sett människor, de har varit brickor i ett spel för honom, säger rådman Carl Rosenmüller.
ERSÄTTNINGSNIVÅERNA LIGGER på 125 000–150 000 kronor för de personer som befunnit sig nära lastbilen, något lägre än de belopp som yrkades, och 30 000–40 000 kronor för de som befann sig inne i varuhuset Åhléns. Akilov fälls för 119 fall av mordförsök. Vad innebär mordförsök här?
– Det här är en unik situation, och vi har tittat på den konkreta faran i varje enskilt fall. Befann man sig 1–2 meter från lastbilen är det fråga om mordförsök, är man längre bort rör det sig om framkallande av fara för annan, säger Rosenmüller.
De anhöriga till dödsoffren har förutom efterlevandeersättning också krävt ersättning för kränkning – något som vanligtvis bara brottsoffer får. Men någon sådan dömer inte tingsrätten ut. De anhöriga, dit rätten också räknar dödsoffrens syskon, får i alla fall ut ett skadestånd för efterlevande enligt schablon, alltså 60 000 kronor var.