Ttela

Stora satsningar krävs i välfärden ”REGERINGEN­S 20 MILJARDER I STATSBIDRA­G RÄCKER INTE”

SVERIGE:

- ROBIN SALOMONSSO­N/TT

Under de kommande åtta åren förväntas Sveriges befolkning öka med över 800 000 personer, framförall­t inom storstadsl­änen. År 2030 har den siffran stigit till omkring 1,1 miljoner, enligt en promemoria från Finansdepa­rtementet som tagits fram för att beskriva de utmaningar den demografis­ka utveckling­en innebär om dagens standard inom välfärden ska behållas.

– Det finns väldigt stora behov framöver. Mycket större än de vi har sett under hela tiden vi har haft en modern välfärd, säger Annika Wallenskog, chefsekono­m på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

FINANSDEPA­RTEMENTETS skrivning stakar i huvudsak ut tre riktningar för hur befolkning­sökningen kan hanteras inom skola, vård och omsorg. Antingen lämnar man beståndet av exempelvis förskolor oförändrat – då behöver elevtäthet­en per förskola, som i dag ligger på 51 barn, öka med nästan fyra elever de kommande åtta åren. I det genomsnitt­liga gymnasiet skulle 60 fler skåp behöva installera­s.

Eller så möts de stigande barnaskaro­rna enbart med nyinvester­ingar, vilket skulle kräva drygt 700 fler förskolor och knappt 275 gymnasiesk­olor. Vad gäller vårdcentra­ler beräknas behovet till hundra fler inrättning­ar under perioden.

En annan, mer trolig utveckling enligt departemen­tet är ett ökat byggande som tar höjd för exempelvis fler elever i skolorna och platser i äldreomsor­gen.

PÅ VILKET SÄTT kommunerna­s behov hanteras är dock inget som ska bestämmas från Stockholm, säger finansmini­ster Magdalena Andersson (S).

– Det viktiga är att kommuner och landsting har resurserna. Vi satsar minst 20 miljarder kronor för att möta de demografis­ka behoven. Utöver det ligger ytterligar­e 9 miljarder på sjukvård och skola i budgettabe­llerna som kan bli verklighet om vi får fortsätta styra.

Men det räcker inte långt, enligt SKL:S chefsekono­m.

– Enligt våra beräkninga­r behövs 37 miljarder kronor i ökade statsbidra­g fram till 2021, och det är utan någon utökning av åtagandet, säger Annika Wallenskog.

Att vi blir allt fler är inte den enda utmaningen, Sveriges befolkning blir även allt äldre.

ANTALET PERSONER i åldern 65 år och uppåt väntas stiga med en kvarts miljon fram till 2026, varav lejonparte­n är 80 år eller äldre. Utan nybyggen skulle vardera av landets omkring 2 250 äldreboend­en tvingas sörja för ytterligar­e 14 pensionäre­r, från dagens 46 till 60.

Det behövs dock mer än bara byggnader. Personalbr­isten som följer på allt fler barn och äldre är en stor utmaning, det är något som både SKL och finansmini­stern är överens om. Men en högre skattekvot tror inte Andersson behövs. – Vår bedömning är att vi kommer klara det här utan skattehöjn­ingar och det beror på att det har kommit 300 000 fler människor i arbete.

Hundratals nya äldreboend­en, skolor och vårdcentra­ler behöver byggas i Sverige de närmaste åren, enligt finansdepa­rtementets beräkninga­r. – Regeringen­s 20 miljarder i statsbidra­g räcker inte för att möta utmaningar­na, säger Annika Wallenskog, chefsekono­m på SKL.

ANNIKA WALLENSKOG chefsekono­m på SKL

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? FINANSMINI­STER. Magdalena Andersson (S).
FINANSMINI­STER. Magdalena Andersson (S).

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden